Amela Nikocevic SA11SA: Besöksrapport: Kyrkan Sankt Botvids Katolska församling i Fittja

Besök i kyrkan, söndag 24/11-2013

Idag var det dags för mig att besöka Sankt Botvids Katolska församling som ligger i Fittja. Denna besökte jag med Sinem, Alexandra och hennes familj. Jag var lite nervös eftersom detta var första gången under mina snart nitton år som jag besökte en katolsk kyrka. Väl på plats möttes jag, till min förvåning, av kyrkan som inte var som jag hade föreställt mig. Det första jag uppmärksammade när jag såg den röda kyrkan var korset som var fäst högst upp på kyrkans tak.

Gudstjänsten hålls i en lokal där väggarna innan man går in i lokalen är målade i vinrött med detaljer som är vita medan taket var täckt av brunröda takpannor. Till både min och Sinems förvåning var det inte alls så dekorerat som vi hade trott att det skulle vara. Alexandra berättade därefter om för oss att det egentligen är vanligt med väldigt utsmyckade lokaler och starka färger i katolska kyrkor men i just denna kyrka, som inte är så stor, så är det inte konstigt att den inte var det. Vi lämnade väskorna och hängde av oss ytterkläderna när vi gick in i gudstjänstlokalen. Vi hämtade en bibel för att hänga med i gudstjänsten. Eftersom det var en söndag och väldigt mycket människor där så fick vi nöja oss med platserna längst bak. Det gjorde oss inte så mycket men det är inte något jag rekommenderar då man inte kunde se exakt vad som pågick där framme. Detta gjorde även det svårt för oss att ta bra bilder till bloggen.

Prästen stod längst fram i lokalen och bakom honom fanns ett stort kors med Jesus på, ett så kallat krucifix. Jag upplevde gudstjänsten som väldigt lugn och fridfull. Jag som inte är religiöst anknuten kunde förstå och avundas denna församling som träffas varje söndag och delar allt detta. Det var fantastiskt att få höra prästen sjunga psalmer, på både latin och svenska och läsa ur Moseböckerna. Jag kände även hur hela församlingens gemenskap tydligt utmärkte sig när man tillsammans läste ur bibeln och sjöng. Vid slutet av samtliga kapitel som prästen läste utropar han ”amen” och detta upprepade församlingen efter honom. Jag och Sinem diskuterade detta då detsamma sker i moskén när imamen ber.

Prästen under gudstjänsten och det stora korset bakom honom.

Vid ingången möttes vi av en vigvattenskål (aspersorium på latin) och denna finnes vid varje entré i katolska kyrkor. Vigvattnet som är i skålen används till när anhängarna till den katolska kyrkan gör korstecknet (”I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.”). Ytterligare en vigvattenskål som omfamnades av fyra tända ljus fanns framför prästen. Denna brukar användas vid dop.

Vigvattnet.

Vi fick under denna dag bevittna ett gäng ungdomar konfirmera sig. Konfirmation, som Wikipedia även beskriver som ”ordagrant bekräftelse”, är ett av de sju instiftade sakramenten av Jesus. De som skulle konfirmeras bar en vit  klädsel och ett kors runt halsen. Konfirmationen är en stor dag för den som genomgår den och jag känner mig väldigt tacksam över att ha fått vara en del av deras stora dag. Jag, Sinem, Alexandra och hennes familj var dock tvungna att bege oss hemåt innan gudstjänsten var avslutad men jag tyckte att dessa fyrtiofem minuter räckte för att jag ska få en bild av hur en gudstjänst går till och lära mig om den katolska kyrkan.

Konfirmation.

Sammanfattningsvis så var detta en väldigt fin upplevelse. Jag fick en tydlig bild av hur en gudstjänst går till och även en liten inblick på hur en konfirmation går till. Jag tycker det är svårt att jämföra denna upplevelse med min upplevelse i synagogan och moskén då inte bara lokalerna är olika utan även själva religionerna i sig. Jag är jättenöjd med dagen trots att vi fick sitta längst bak i lokalen. Det jag lärde mig idag var i alla fall att religion är ett fantastiskt stöd för så många människor och att många lever för dessa söndagar, denna gemenskap och denna tro.