Besöksrapport 3: Jehovas vittnen - Helin Malekshahi

Besöksrapport 3:

Jehovas vittnen, Tumba

Till mitt tredje och slutliga besök valde jag att besöka Jehovas vittnen i Tumba tillsammans med min väninna, Mahaba Alsanatee.

Vi bestämde oss för att besöka deras plats på en lördag då de svensktalande vittnena skulle hålla ett möte.
 Det fanns nämligen både finsk, spansk och svensktalande vittnen på samma plats.

Deras mötesplats var ett stort rött hus på cirka två våningar med både mindre och större rum.  
 Detta hus hade dem själva byggt på egen hand genom att en del av vittnena kanske var ingenjörer, byggare, elektriker och så vidare.

Efter ett varmt välkomnande, hängde vi av oss kapporna och gick in i deras sal där sittplatser och en scen fanns.

 Vi satte oss ner och la märke till att mikrofoner fanns bredvid varje sittplats.
 På scenen fanns en mikrofon för vittnet som håller tal eller går igenom bibeln om inte andra berättelser/papper. Det vill säga att mikrofonerna vid våra sittplatser var till för de som ville tillägga något eller besvara en fråga som talaren ställer.

Vid talaren fanns även ett bord med två mikrofoner som var till för ifall några utav vittnena ville diskutera ett ämne om inte argumentera.
Det fanns även ett piano och en tavla med texten ’’ Var modig och stark, Jehova är med dig’’ på både svenska, spanska och finska.

Många utav vittnena i salen var vuxna och äldre men det fanns även barn. Något jag märkte så fort vi gick in i salen var att dem var väldigt finklädda, vilket jag eller min familj inte brukar vara när vi besöker moskéer.
(I och för sig brukar vi kvinnor ha hijab och ett luftigt tyg som täcker hela kroppen. Medan männen har ett långt tyg på sig, kallas även dishdasha)

Jag kände mig i alla fall lite underklädd men insåg senare att vittnena förstod att vi var besökare. Vilket underlättade saker och ting i min hjärna.

Som Mahaba tidigare skrev i sin rapport, mötet var uppdelat i två olika delar.

Ena delen gick ut på att ett utav vittnena läser olika delar ur bibeln och förklarar dess syfte.
 Den andra delen gick ut på att två utav vittnena ställde sig på scen, ena läste upp texten från ’’ Lärdomar från en väl förberedd bön’’ från tidningen, Vaktornet – förkunnar Jehovas kungarike. Medan den andra talaren ställde frågor som resten utav vittnena besvarade med hjälp av texten.

Det var väldigt intressant och nytt för mig eftersom jag själv inte är kristen och inte har deltagit i sådana här ceremonier/möten.
 Det här besöket kändes bra, jag både såg och lärde mig något nytt om religion.

Jag är mycket nöjd och är tacksam för det varma välkomnandet, och även för att de lät oss vara med.

Helin Malekshahi HU11