Translate

fredag 17 januari 2014

Patrik Johnsson SA11SA: Besöksrapport 3 Hare Krishna Centret Fridhemsplan Stockholm

Hej klassen. Här kommer min tredje och sista besöksrapport som ni kan ta del av.


Tisdagen denna vecka, dvs. den 14:e januari beslöt jag mig för att gå på ett besök på Hare Krishna Center vid Fridhemsplans i Stockholm. Tiden hade dragit ihop sig för den tredje och sista besöksrapporten i kursen Religion 1. Jag tänkte fram och tillbaka på vad för typ av kyrka eller liknande och vad för typ av församling/sekt jag skulle besöka, men tillslut beslöt jag mig för att ta mig till Hare Krishna Center i Stockholm som ligger vid Fridhemsplan. Varför vet jag egentligen inte, men jag tänkte nog bara lite sådär spontant att nu när man har hört så mycket hit och dit och av egna erfarenheter också att dessa i Hare Krishna församlingen verkar lite skumma så ville jag på något vis upptäcka och uppsöka om detta var den verkliga sanningen om dem eller om det var något förvrängt.

För att vara helt ärligt så hade jag faktiskt knappt någon aning om hur ens ett center eller likande för Hare Krishna såg ut eller hur församling kunde se ut eller hur de in församlingen, vad de gör när det gäller att gå på sammanträffanden osv. Visst en del hade man ju fått reda på om Hare Krishna men liksom inget sådär konkret.

Men iaf jag åkte dit och bussen in till Stockholm gick 16:08. Och tillsammans med mig hade jag en kompis som själv beskrev detta besök som helt ointressant och korkat av mig eftersom han precis som jag egentligen har förutfattade meningar om Hare Krishna eftersom Hare Krishna kan vara rätt jobbiga när det kommer och knackar på dörren hemma. Men han sade att vi efter besöket kunde åka o titta på en bekants handbollsmatch som spelade inte allt för långt ifrån stan och att vi kunde dra ut o äta efter också eftersom matchen började rätt sent.

Jag personligen var tacksam för att han följde med så jag slapp åka ensam, och för att det alltid är roligare och känns tryggare om man är fler än bara sig själv. Men som sagt, Ludwig som han heter var inte det minsta intresserad av detta besök egentligen men schyst som han var följde han i alla fall med av egen vilja just för att vi kunde checka handboll och äta efter besöket som kanske lockade honom mer.

Dagen och veckan hade varit rätt så körig för min del med mycket att tänka på, så jag var ganska sliten och trött, men ändå kändes det som att jag ville få reda på mer om Hare Krishna rörelsen nu när jag ändå hade valt att göra just detta besök, så denna trötthet övergick till mer nyfikenhet på vägen in.

Efter en lång resa in till Stockholm anlände vi till Fridhemsplans tunnelbane-station 17:43 för att efter det ta en kort promenad till centret.

När vi var utanför centret fanns där en informationsskylt där det stod: ”Labangalatika devi dasi”. Jag undrade var det var men tänkte att det kanske var något namn på dagens program som jag och Ludwig skulle in på.


Men i alla fall så kliver vi in i det så kallade templet(Hare Krishna Centret), som av mig var en helt vanlig byggnad. Och när vi kliver in i byggnaden helt omedveten om att vi går där ifrån har i alla fall jag bildat en klarare uppfattning om rörelsen.




Dem fick mig att se längre än en galen sekt som hjärntvättar sina anhängare. Men av allt det finns fortfarande en spegelbild.

Själva programmet för dagen skulle börja 18:00 så vi var där i god tid.

Inne i rummet var det varmt och hemtrevligt, inte alls likt en kyrka.
Kuddarna på golvet som man fick sitta på istället för bänkar eller stolar skapade en slags närhet på något sätt. Jag kan inte säga att det var särskilt extremt bekvämt eller så men det var ändå en varm känsla på något sätt.

Alla människor där inne var trevliga och välkomnande. Jag började nästan undra om de kanske gör så här för att få anhängare.
För ända sedan jag var liten har jag ju, som de flesta man träffarà tyckt att Hare Krishna rörelsen varit något suspekt, med deras vita dräkter, rakade huvuden och målade pannor. Men jag har alltid respekterat dem och varit trevlig när de knackat på dörren och så. För det finns ingen anledning att även fast man tycker de kan vara jobbiga, att vara otrevlig för det tjänar ju liksom ingen på.

Att jag har tyckt de varit rätt skumma är väl egentligen inte för deras tro, utan för att jag när jag var liten trodde att de hjärntvättade människor genom deras sätt att tänka. Men efter att ha lyssnat på han som höll i ”dagens program”(som de kallade det) hans lugna röst, började jag att överväga mina förutfattade meningar kring Hare Krishna rörelsen.

För på något sätt en del saker av det han sade lät vettigt och rörelsen verkade inte så farlig trotts allt, de var liksom trevliga. Men deras hinduiska åsikter föll mig eller Ludwig inte i smaken direkt.
Men efter en stunds tänkande och lyssnande på honom så insåg jag ändå att de även hade en del tokiga åsikter och saker för sig också. Som ett exempel när de sade att de är utvalda och att de är skapade för att tjäna gud.

Jag förstår mig inte heller på deras sätt att be till gudarna. Jag menar, har de inget bättre för sig än att sjunga mantratet till alla kulor på sina radband, inte bara en gång heller utan sexton gånger dessutom, bara för att uttrycka sin kärlek till gud och nå gemenskap med honom?

Efter en stunds talande från honom som talade inför oss på golvet, blev jag också väldigt irriterad på hans sätt att undvika vissa ämnen t.ex. kvinnans ställning inom sekten. Han skulle ju liksom vara den som talade inför oss som satt här och av tidigare erfarenheter av dörrknackningen så har jag blivit bemött av kvinnor, då förstår jag inte hur kvinnor kan vilja vara anhängare till sådana religioner/sekter som säger att mannen står ett snäpp högre än kvinnan och som han beskrev det såg ner på kvinnan. Det verkar ju helt absurt.

Deras samhälls syn var nog det som retade mig mest under besöket. Hur kan man spotta på folk och inte vilja ta i dem bara för att de inte har lika mycket pengar som andra. Man äter inte kött, har nästan inget sexliv och sportar inte och allt bara därför att man ska vara god i livet och trogen mot gudarna, men man får förnedra, förakta och göra människor mindre värda? Jag fattade inte riktigt detta alltså.



Rent generellt tyckte jag och Ludde att hans program ”Labangalatika devi dasi” var rätt luddigt. Man visste inte riktigt vad han och de andra pratade och sjöng om förutom då detta som retade mig, att de nästintill såg ner på kvinnor och det med samhällssynen. (Jag kanske beskriver det lite extremt detta med kvinnosynen och samhällssynen, men det var bara en känsla av vad det han sa som jag fick).

Under hans program kändes det som att man drömde sig liksom bort till andra saker än vad det egentligen var han sa. Det kändes som att för det mesta var det rätt så luddigt allting.


Inne i templet satt det uppemot 10 personer(inräknat mig och Ludwig) rätt så utspritt mellan tjejer och killar, men mestadels var det killar. En del äldre var det sen fanns det då jag och Ludde som unga och en tjej till som såg rätt ung ut. Det tråkiga med det hela var att vi inte fick ta några bilder vid templet, så därför har jag använt mig av bilder från internet.(därav inte samma människor som i tisdags i templet, som ni ser på bilden nedan).


Bilden är tagen från google.se

Efter att ha suttit på de där tunna kuddarna och lyssnat på vad han och de andra sa, utan att ha frågat några viktiga frågor (som man i efterhand känner att man borde ha gjort) så får vi en liten belöning, jag vet inte varför men det fick vi alla som satt i templet i alla fall. Det var som små tärnings formade chokladbitar, som var ganska goda men jag tog bara en, du vet sådär misstänksam som man kan vara.

Efter besöket gick jag och Ludwig ut från templet för att senare röra oss mot tunnelbanan för att dra in till centralen för att äta där i närheten så vi fort kunde röra oss vidare till handbollsmatchen i Farsta.


Jag kan säga att jag blev rätt nöjd med besöket. Det kändes som att man fick en helt ny uppfattning kring Hare Krishna rörelsen, att det inte bara är så att vid varje Krishna program försöker hjärntvätta människor. Utan det var mer att man satt där och var förstående kring deras tänkande. Men sen blev jag ju lite irriterad på deras kvinnosyn och allmänna samhällssyn, men i annars var jag nöjd med besöket i tisdags.

Ge gärna kommentarer om så önskas. 

Trevlig helg!
Mvh Patrik


1 kommentar:

  1. Flemingsberg
    Söndag 19 januari 2014

    Hej Patrik!

    Jag hoppas att du har det fint.

    Nu är det dags att jag läser och kommenterar din tredje och sista rapport.

    Tidigare har du besökt Stockholms stora synagoga och Sorunda kyrka. Den här gången har du valt att ta sig till Hare Krishna Centret Fridhemsplan Stockholm för att ta reda på en del om deras verksamhet. Ett bra val!

    Din bakgrundsbeskrivning är bra. Du har försökt förklara valet för läsaren och jag kan säga att försöket duger! 

    Du har tagit dig dit med en kompis, Ludwig, som liksom dig inte visste så mycket om Hare Krishna och hade förutfattade meningar om dem och jag kan säga att ofta ger sådana besök mer än annars. Man får pröva sina förutfattade meningar och ofta blir man tvungen att revidera dessa.

    Du har skrivit att dina kunskaper om sådana center var begränsade och det är någonting som jag tror de flesta av oss har gemensamt med dig!

    Din beskrivning av vägen fram till centrets innandöme är ganska lång men den ger en bra inblick i dina tankar och föreställningar innan ni kom in i centret.

    Du har försökt att beskriva det du ser inne i centret men det tycks att många detaljer har uteblivit.

    Du har med dig din misstänksamhet mot Hare Krishna, både som rörelse och som deras missionerande arbetssätt, när du kliver in i centret.

    När jag läser din rapport har jag svårt att förstå om det du skriver är spegling av det du har hört i centret eller ett eko av dina tidigare ”kunskaper” om rörelsen! Hur är det med det? Satt representanter från Hare Krishna där och pratade om saker som du har skrivit om (exempelvis frågan om kvinnor, att spotta på folk som inte ger mycket pengar osv.)? Det känns (och det framgår av ett stycke i rapporten) att det du skriver baseras på din tolkning av det ”han” sa. Men vad var ”det han egentligen sa”? Det skulle vara intressant att få veta det!

    Besöket tar slut genom att ni blir bjudna på tärningsformade choklad. Jag hoppas att de (även om du tog bara en) var goda!! 

    Du har avslutat rapporten med några välvalda slutord och jag tror att din sammanfattning av det du har sett är helt och hållet i sin ordning.

    Tack för en bra rapport.

    Mvh
    Nader

    SvaraRadera