Besöksrapport 2 Sorunda Kyrka -Patrik Johnsson

Hejsan klassen detta är min andra besöksrapport i raden av tre, då jag Söndagen den 5:e januari besökte Sorunda kyrka.

Och för att få in er läsare lite mer i min rapport angående just Sorunda kyrka. Så är kyrkan från tidigt 1100-tal men därpå långt tillbaka i historien brände ryssar ner delar av kyrkan vilket gjorde att man var tvungen att bygga upp kyrkan igen som stod klar efter återuppbyggnaden år 1727. Kyrkan i Sorunda är den största och mest utstrålande byggnaden i ”byn” Sorunda. Rent historiskt sätt är byn Sorunda en kristen by, då de flesta av byns folk gick till kyrkan varje söndag för att delta i gudstjänsten.

Mitt besök:

Efter att ha tänkt ett tag på vilken kristen kyrka jag ville besöka, flög tanken om just Sorunda kyrka upp, så jag valde då att besöka Sorunda kyrka i Sorunda som ligger i Nynäshamns kommun. 

En molnig och rätt tråkig söndag rätt väder mässigt rörde jag mig tillsammans med min mamma till Sorunda kyrka som ligger runt 10 minuter bort från där jag bor för att delta i gudstjänsten den 5:e januari. Mitt senaste besök i Sorunda kyrka kan jag tänka mig var för ca.ett till två år sedan. Men på samma gång var inte besöket allt för ovant eftersom denna kyrka har varit kyrkan jag i grundskolan gick till med klassen på alltifrån sommaravslutningar till luciafiranden. Samt i denna kyrka har jag även döpts, konfirmerat mig, varit på begravningar och andra dop.

När jag berättade för min familj om att jag skulle göra detta besök genom skolan ville gärna min mamma vara med ner för att följa gudstjänsten tillsammans med mig. Jag och mamma gick ner till kyrkan vid 10:30 det tog oss ca en kvart att gå denna gång, då vi gick i ett rätt lugnt tempo. När vi var framme utanför området där kyrkan ligger finns det tre sorters ingångar till själva kyrkogårdet, dessa ingånger är i form av tre små gula hus/portar som går igenom för att komma in på kyrkogården och kyrkans område innanför stenmurarna. Väl utanför själva kyrkan var klockan runt kvart i elva vilket betyder att det var en kvart kvar till själva gudstjänsten. Det var väldigt skönt att vara i tid för då kunde vi sysselsätta oss med att titta förbi de gravar där folk vi känner ligger. Det var en tom men ändå stilla känsla när vi stod framför varje grav av de vi kända, man fick liksom tanken tillbaka till de personerna hur de var när de var vid livet. Det värsta varje gång man besöker dessa är just att flera av dessa gravar är där ungdomar i min och min brors ålder ligger, en av ungdomarna som ligger där på kyrkogården är även en nära vän och handbolls kamrat.

Jag och mamma lämnade gravplatserna för att röra oss mot kyrkans ingång och som alltid blev man väl bemött av prästen och kyrkoherden Lasse Svärd och värdarna för kyrkan. Lasse var den som skulle hålla i gudstjänsten denna söndag. Lasse är även den präst som konfirmerade mig och som har hållit i många skolavslutningar, begravningar osv. som jag varit på, så honom känner jag väl. När vi hade klivit in i kyrkan jag och mamma hängde vi av oss våra ytterplagg åt vänster i ett garderob liknande skåp med galgar och hyllor.

När vi hade gått in i kyrksalen väckte det många minnen både positiva och negativa. Det var minnen i alltifrån grundskolans skolavslutningar och konfirmationer till begravningar  Precis när man gick in i kyrksalen stod även här en kyrkvärd som önskade oss hjärtligt välkomna. Uppfattningen jag alltid får om denna kyrka och dess personal har alltid varit positiv.

Gudstjänsten hade inte riktigt satts igång ännu, därför tog jag och mamma tillfället i akt att gå upp till minnesljusen som finns där för att varje person som besöker kyrkan får gå och tända ett eller flera ljus till minne av nära och kära som lämnat oss livet här på jorden. Denna gång tända jag ett ljus för en av de ungdomar som jag och mamma hade besökt vid gravplatserna innan vi gick in i kyrkan som jag berättade samt ett ljus för en nära släkting på mammas sida. 

(Bild tagen från internet). Bild från ingången från höger på kyrksalen mot koret. 

Denna kyrka som beskrivs som Södermanlands vackraste är en väldigt stor kyrka med väldigt högt i tak. Man kommer in från höger av kyrkans byggnad och det man ser när man kommer in är sittplatser både till vänster och till höger(majoritet av sittplatser till höger). Altaret och själva stora kyrksalen ligger åt höger när man kommer in. Sedan till vänster finns orjelvåningen och en mindre andel sittplatser som sagt. Åt vänster finns även den stora porten där bröllop osv gör entré. Entrén är i kyrkans bakre del så försök få er en bild av kyrkan utifrån min beskrivning. När du väl har tagit några kliv in i kyrksalen går du till höger för att komma till själva huvuddelen av kyrkan dit altaret och de flesta sittplatserna finns. Kyrkan består även utav en balkong där även här sittplatser finns. . Lite längre fram i kyrkan till höger och lite bak från altaret sätt, finns ett utrymme där berättelserna om Jesus och Jesu liv samt berättelser om profeter finns. Det du ser när du tittar mot altaret/även kallad koret är bland annat en predikstol till höger och en dopskål i sten(samma skål jag döptes i).

Bild på koret/altaret. Bilden tagen från balkongen i kyrkan efter gudstjänsten.

Predikstolen vid koret

Efter att ha skänkt en tanke till bortgångna vid minnesljusen satte jag och mamma oss på höger sida i kyrksalen relativt långt fram. På sittplatserna satt det redan ett 20 tal personer utspridda (majoriteten långt fram) som också skulle följa gudstjänsten.

Efter en liten kort stunds väntan på att gudstjänsten skulle starta så gick prästen Lasse upp på altarscenen och började med att önska oss alla i som satt i församlingen hjärtligt.

Gudstjänstens tema för denna söndag var temat samhällsansvar. Först tänkte jag eftersom jag tidigare inte varit på en ren gudstjänst på en söndag att kan man verkligen ha olika teman? Detta märkte jag även när jag var i synagogan att, rabbinen där predikade om ett vist tema under en tid av gudstjänsten. Men denna gudstjänst var helt och hållet bara om samhällsansvar och de utsatta i samhället som är utanför vårt samhälle idag.

Prästen Lasse började sedan med med att berätta att i denna gudstjänst kommer han att hålla med Fariséerna. Han kom in på att från Fariséernas sida i deras hem så dricker man men inte super, så det var en extrem skillnad av Fariséerna att dricka eller supa. Dvs man fick inte i hemmen supa men man fick dricka.

Efter dessa ord från prästen så var det sång från psalm 89. Medan jag satt och försökte leta upp psalmen började prästen och en del i församlingen runt mig och mamma sjunga tillsammans med prästen och kören. För det fanns en liten  kyrkokör uppställd framme vid altaret också. Efter att jag hittat psalmen i psalmboken som jag hade framför mig löd de första orden i psalmen av följande: ”Se, jag vill bära ditt budskap, Herre av mitt hjärta sjunga ditt lov och pris”. Det blev en skön och härligt stämning inne i kyrkan när alla sjöng. Jag ville därför inte sjunga med, för jag ville höra stämningen i kyrkan istället. Denna psalm sade prästen handlade om de utsatta i samhället.

Sedan skulle vi som satt i kyrkan tillsammans med prästen be en bön om att be om förlåtelse för brist på vår kärlek och vår egocentrisitet. Därefter skulle körer sjunga en sång om Jesus kraft för människors samhörighet. Efter denna rätt kraftfulla sång från kören läste prästen upp för oss om våra skyldigheter till våra medmänniskor samt läste han även upp de tio budorden dvs:

• ·      Du ska inte mörda
• ·      Du ska inte stjäla
• ·      Du ska inte begå äktenskapsbrott
• ·      Du ska inte ha begär

Sedan sade han att alla de andra orden kan sammanfattas i detta dessa ord sade prästen:

”Du skall älska din nästa som dig själv, kärleken gör inte något ont mot sin nästa, alltså är kärleken lagens uppfyllelse”.

Efter dessa ord från prästen började kören att sjunga igen fast tillsammans med prästen denna gång. Min känsla från en början i gudstjänsten var att detta ska bli spännande att höra hur ”herren” ser detta angående de utsatta i samhället men Lasse var så bra på att predika och kören tillsammans med prästen var rätt mäktig så det blev en väldigt härlig känsla inne i kyrkan om detta tema.

Efter att prästen tillsammans med kören hade sjungit läste Lasse upp från bibeln ur kapitel 22 och från den 15:e versen om hans medkänsla med Fariséerna inom detta evangelium och detta tema för denna gudstjänst. Därefter skulle vi tillsammans med prästen be en bön ur detta kapitel, detta avslutades med slutordet Amen förstår. Efter denna bön blev det sång. Denna sång har jag för var om något om att alla behöver kärlek. 

Prästen predikade och berättade mycket om hans medtro med Fariséerna även denna gång. Han beskrev att han inte brukade hålla med Fariséerna men att han gjorde det denna gång i detta tema.

Framme vid altaret/koret så stod prästen lite mer åt vänster från mittens sätt och kören stod kan man säga i mitten fast lite längre bak än prästen.

Efter hans predikan om hans medtro tillsammans med Fariséerna klev det fram en kvinna  från kören och ställde sig längst fram på altarscenen som började med att presentera sig som Marie. Hon berättade om hennes förflutna som missbrukare av narkotika, men att för ca 20 år sedan hade hon träffat just prästen Lasse under någon rehabiliterings grej, där prästen Lasse och hon hade fått jättebra kontakt med varandra och att Lasse hade hjälpt henne jättemycket till att komma tillbaka på banan i livet. Och något som jag blev väldigt fast vid var att hon sade att hon hade varit ren från narkotikan i snart 19 år, vilket jag tyckte var hur starkt som helst när jag hörde detta från henne. Jag tänkte att shit va strongt av en människa att kunna ta bort sitt missbruk från sitt liv och att ha varit ren i så många år som hon Marie hade varit. Jag vet att Lasse är en väldigt omtänksam person och ser alltid andra framför han själv, men att han har kunnat hjälp en människa med ett sådant här förflutet tycker jag är hur häftigt som helst.

När Marie stod där uppe tackade hon Lasse och Sorunda församling för den hjälp som de gett henne i hennes liv att komma tillbaka. Hon sa även att hon varit medlem i Sorunda församling i 19 år dvs lika länge som hon varit ren.

Efter Maries livsberättelse om hennes liv och Lasses hjälp. Började prästen tala inför oss i församlingen om fred och antirasism. Han bad också för alla missbrukare, hemlösa osv som kommit utanför samhället. Sedan skulle vi i frösamlingen ännu en gång be en bön för dessa människor som lever utanför samhället av olika skäl. Efter bönen började kören att sjunga.

Avslutningsvis av gudstjänsten påminde prästen Lasse oss i församlingen om våra tankar till de utsatta i samhället och hälsade oss välkomna att ta del utav gudstjänstens nattvard.

Nattvarden har jag varit med om en gång tidigare då jag konfirmerade mig, och det jag kom ihåg från den gången på konfirmationen var att brödet, det även så kallade oblat som det hette, detta mer papperskonsistens acktiga brödet att detta smakade inte så gått tillsammans med vinet. Men i alla fall tog jag del av nattvarden och det var väl ändå ganska okej denna gång. Samtidigt som två kyrkvärdar delade ut oblaten och vinet tackade kyrkvärdarna och prästen Lasse oss för att vi hade kommit denna söndag för att ta del av gudstjänsten genom en handskakning. 

Jag vid portentrén till kyrkan

Till mestadels av gudstjänsten förstod jag och analysera det mesta, det var ju ändå ett ämne som var intressant för dagen om de utsatta i samhället så det jag skulle kunna säga om själva gudstjänsten och detta besök är att det var en trevlig tillställning att ta del av men samtidigt är det nog inget som jag personligen skulle gå på varje söndag, men som alltid så är alla välkomna till alla gudstjänsten, så vem vet det kanske händer i framtiden även fast jag är åt atteist-hållet att jag tar mig en tur ner till kyrkan för att följa en gudstjänst bara sådär spontant.

I alla fall gick både jag och min mamma med ett positivt humör på läpparna efter denna gudstjänst, för det var ju inte alls för långtråkigt eller ointressant som jag kanske hade föreställt mig från en början av detta besök.

Gudstjänsten som vi var på varade i ca 45 minuter med nattvarden inräknat.

Detta var alltså den andra besöksrapporten av tre. Ge mig gärna kommentarer eller andra tankar eller funderingar kring min rapport, som jag kan ta del av. 

Mvh Patrik