Besöksrapport 2 Jesper Liljeström

Kristofferuskyrkan

Järna

Efter att ha besökt en enligt min mening klassisk svensk kyrka både när det kommer till såväl utseende som ceremonier ville jag besöka något annorlunda. Av dessa faktorer bestämde jag mig för att besöka ett lite annorlunda samfund men som har kopplingar till kristendomen, för att se skillnader och likheter mellan de olika inriktningarna. Efter att ha besökt Krisofferuskyrkans (Järna) hemsida och undersökt vilket datum som skulle passa mig och såväl min syster som jag tvingat med bestämde vi oss att besöka människovigningens handling som man kan jämföras med en mässa i den svenska kyrkan.

Innan besöket hade jag endast varit inne i kyrkan en eller två gånger tidigare och då inte under en religiös ceremoni dock hade jag åkte förbi kyrkan ett flertal gånger eftersom som min lossas-mamma arbetar i närheten.

Byggnaden är en någorlunda cylinderformad byggnad med ingången som sticker ut från den annars runda konstruktionen. Fasaden är putsliknande material men ser dock ut som lera, delar av taket är trä vilket gör att utsidan ser väldigt unik eller annorlunda ut.

När man går genom ingången och in i foajén kan man gå runt hela ”innerskalet” av kyrkan, när man går varvet runt ser man tavlor målade av olika konstnärer på väggarna. När man väl går in i själva innerskalet är väggarna målade med väldigt vattnig lila färg, stolar är ställda på höger samt vänster sida om mig och över mig finns en läktare där en orgel står.

En av de två prästerna vid kyrkan visar oss runt och berättar en del om dess ursprung. Han visar exempelvis oss församlingsrummet som är målat med vit färg, stolar i en cirkel och i mitten av denna cirkel står ett ljus på dess ljusstake.
Kristofferuskyrkan är knuten till den antroposofiska livsåskådningen alltså med stöd av Rudolf Steiners livsuppfattning. Steiner såg den som en förnyad kristendom och den på inner om den romersk-katolska kyrkan där dem exempelvis har sju sakramenten: Dop, vigsel, bikt, prästvigning, konfirmation, nattvard och den sista smörjelsen.

Det började med att prästen läste upp bönen fader vår och därefter en kort predikan. Prästen predikade om juletiden och den vår som snart kommer. Efter det hörde jag orgeln spelas och alla de människor som var i salen lyssnade. Det var en väldigt blandad skara unga och gamla som närvarade dock såg jag framförallt att majoriteten var medelålders med sina barn. Hursomhelst. Det avslutades med prästen återigen predikade men nu handlade det om skapelsen och att den skall räddas undan döden och dess välde.

Efter ceremonin fick jag intrycket av att detta var väldigt olikt Hölö kyrka som jag besökt tidigare då alla som närvarade under ceremonin där kunde tolka prästens ord och infall. Detta var inte möjligt för församlingen att göra tolkningar eller improvisationer. Jag hade en aning om att på grund av att kyrkan var knuten till antroposofin var det en självklarhet att församlingen skulle kunna tolka fritt men så var inte fallet.

Avslutningsvis, den stora skillnaden mellan dessa två trosuppfattningar är tolkningsfriheten som existerar under gudstjänsten vid Hölö kyrka och den finns inte på samma sätt vid Kristofferuskyrkan. Detta kan vara en anledning till att många andra kristna inriktningar inte samtycker samt accepterar kristensamfundet.