Translate

söndag 15 december 2013

Besöksrapport – St. Petrus och Paulus Syrisk Ortodox Kyrka Av: Amanda Gulger

Jag har valt att skriva om St. Petrus och Paulus Syriska Ortodoxa kyrka eftersom att det är den kyrkan jag vanligtvis brukar besöka på söndagar. Jag besöker kyrkan nästan varje söndag för att jag tycker om känslan jag får när jag befinner mig i kyrkan, det är också ett bra sätt att få ännu mer lärdom om min religion som då är kristendomen. Samt så är det ett fint sätt att känna gemenskap med andra människor i församlingen. Jag besökte senast kyrkan söndagen den 1/12 under första advent.


När jag anlände till kyrkan började jag med att tända ett ljus vid ingången, vilket är lite av en tradition inom den ortodoxa kyrkan. Jag satte mig sedan ner bland resten av församlingen och deltog i ceremonin som pågick. Varje söndag sätts gudstjänsten igång klockan 8 på morgonen. Ceremonin påbörjas varje gång på samma vis genom att församlingen, prästen, diakonerna och diakonissorna tillsammans framför bönen Fader Vår. Efter bönen får församlingen sätta sig ner på kyrkans bänkar och prästen inleder sin predikan. Prästen skriver sin predikan allt efter årets olika högtider, och eftersom att julen närmar sig (Jesus födelse) handlade predikan om de delar i bibeln innan Jesus födelse.

Dagens bibelläsning handlade om jungfru Marias besök hos hennes släkting Elisabeth som är Johannes döparens mor. Elisabeth var gift med Sakarias som var präst i Jerusalem. Elisabeth var ofruktsam och så började hon även bli gammal. En dag uppenbarade sig ärkeängeln Gabriel sig för Sakarias och talade om för honom att hans fru har blivit havande genom bebådelsen. En dag under Elisabeths graviditet besökte jungfru Maria henne, och under detta besök uppfylldes Elisabeth av helig ande. Denna del av bibeln som prästen predikade om kommer ifrån Lukasevangeliets första kapitel.

Under gudstjänsten känner jag alltid ren frid, det finns inget annat ställe då jag känner att jag verkligen befinner mig på rätt plats. När jag är i kyrkan känner jag det starka bandet mellan alla i församlingen, men framförallt så känner jag en extra stark kontakt med vår Herre.

Efter att prästen har predikat klart sin bibelläsning som han utför på syrianska samt sjungit några böner påbörjas det som kallas för nattvarden. Det är under detta som församlingen reser sig upp och ställer sig i ett led vid altaret för att få ta del av detta sakrament, eller mysterium som det kallas inom den ortodoxa kyrkan. Prästen står på altaret och lägger in en brödbit doppad i vin i munnen på alla som ställt sig i ledet. Nattvarden är ett sätt för den kristna församlingen att få ta del av Guds kött (bröd) och blod (vin).  

Här nedan är ett av flera citat som hänvisar till det som vi idag kallar nattvarden:

Medan d
e åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: ”Tag och ät, detta är min kropp.” Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: ”Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.”- Matteusevangeliet 26:26-28  

Efter nattvarden avslutar prästen gudstjänsten med hälsningar och några välsignande ord. Sedan reser sig hela församlingen upp och beger sig ut till kyrkans lokal där fika finns serverad, alla samlas och umgås lite med släktingar och vänner. Detta är avslutet på söndags gudstjänsten i en syrisk ortodox kyrka.
Jag har växt upp i en kristen familj och det har därför fallit sig naturligt att spendera min söndag i kyrkan. Jag har växt upp med min tro men dock så har min tro utvecklats i takt med ålder då jag förstår innebörden av att vara kristen och religiös nu på senare år. Jag har lärt mig tyngden av att ha stöd av Gud genom livets alla upp- och nedgångar. Varje gång jag känner oro vet jag i alla fall att jag har det bästa stödet en människa kan ha, Gud. Genom livets alla upp- och nedgångar lär jag både känna mig själv bättre samtidigt som min kontakt med Gud förstärks. Gud vägleder mig genom livet och hjälper mig att förstå vad meningen med mitt liv här på jorden egentligen är och det tackar jag honom för varje dag.


En fråga som nästan alltid lyfts fram när man diskuterar religion är kvinnofrågan. Inom den ortodoxa kyrkan kan kvinnosynen lätt betraktas som underlägsen för de utomstående som läser om ortodoxi. Ortodoxi (ren läran) utgörs ju i grunden av traditioner där ledarskap innehar en stor del (patriark, präst osv.). Jag är en syriansk kristen ortodox kvinna och jag kan trots allt detta visa det motsatta. Jag har aldrig under mitt arton-åriga liv känt mig utanför, underlägsen eller något av den sorten i min kyrka. Jag har alltid känt mig välkommen av församlingen, prästen och kyrkan. Jag kan inte tala för hur det är i andra ortodoxa kyrkor men jag har i alla fall inte känt av detta. I vår kyrka har i alla fall kvinnor en viktig roll i gudstjänsten. Kvinnorna (diakonissorna) har en kör där dem under gudstjänsten sjunger alla de olika bönerna. En annan fråga som kan tas upp är huvudbonaden (se bild) som en del kvinnor bär på huvudet, detta är frivilligt, de som har sjalen på huvudet har det som en symbol för jungfru Maria. En annan stor medverkan kvinnor har i den syriska ortodoxa kyrkan är söndagsskolan som dels arrangeras för småbarn som under gudstjänsten också får undervisning kring bibeln. Både diakonerna och diakonissorna samt andra frivilliga ungdomar får under vardagarna vara med på bibelstunder och olika evenemang som kyrkan anordnar för alla ungdomar som vill. Det spelar ingen roll om man är kvinna eller man alla har lika stor rätt till att umgås.


Ännu en sak som kan diskuteras utifrån bilden är att man ser att männen och kvinnorna sitter på olika sidor i kyrkan. Detta beror på gamla traditioner i kyrkan och inte om någonting som står skrivet i bibeln. Det står inte att män och kvinnor behöver sitta på olika sidor i kyrkan, detta är troligtvis någonting som växt fram inom den ortodoxa kyrkan, detta innebär dock inte att hela kristendomen utgörs av könsdiskriminering. Ingen skulle skällt på mig om jag satte mig bredvid min bror på ”killarnas sida”, jag har testat. 

1 kommentar:

  1. Flemingsberg
    tisdag 31 december 2013

    Hej Amanda!

    Jag hoppas att du har det fint och jag hoppas att du har haft några underbara dagar under ledigheten. Ibland behöver vi vila oss ett tag så att vi får förnyade krafter lite senare och jag hoppas att du har en hel del nya krafter när vi sätter igång igen om knappt tio dagar.

    Det är nyårsafton och jag fortsätter att läsa rapporter och kommentera.

    Turen har kommit till din rapport om ett besök som du hade St. Petrus och Paulus Syrisk Ortodox Kyrka i Hallunda.

    Du har börjat rapporten med en bakgrundsbeskrivning och du ger en klar bild av hur viktiga dina besök i kyrkan är för dig. Läsaren blir alltid tacksamt över att få sådan information av skrivaren. En del frågetecken som annars kan dyka upp lite här och lite där får därmed ett klart, tydligt och bra svar. Bra!

    Oj! Det här med klockan 8 på morgonen som tid för att sätta igång med ceremoni var något nytt för mig. Jag är van med tider omkring klockan 10. Underbart att människor kan tänka gå upp och ge sig ut så tidigt på en söndag. Jag utgår från att sena ankomster och ”förlåt, jag försov mig” är rätt ovanliga i sådana sammanhang! 

    Sedan har du gett in i processbeskrivningen som har blivit ganska kort. Mässan, predikan och sånger Sammanfattas i ett par rader. Kan det bero på att du är så van vid sådana ceremonier så du inte ser värdet med att beskriva dem lite utförligare? Det kan jag förstå!

    Sedan har du skrivit om nattvarden på ett förtjänstfullt sätt fast du aldrig skrev om du själv var framme och tog emot nattvarden eller inte!

    Sedan har du kompletterat din rapport med en hel del egna tankegångar och resonemang kring frågan om att vara religiös och kristen. Det gör du på ett utmärkt sätt.

    Du tar upp frågor som tryggheten som en religiös trosuppfattning kan erbjuda den religiöse människan. Och visst är så fallet!

    Du ger dig även in i en för alla religioner viktig fråga: kvinnofrågan och vilken ställning kvinnor har i abrahamitiska religioner. Du ger dina synpunkter och det är bra. Ett sådant besök måste alltid leda till en del diskussioner och det har du tagit. Bra damen!

    Du har även skrivit om vissa traditioner i kyrkan. Ett exempel på sådana traditioner är hur män och kvinnor sitter i kyrkan. Även här ger du dina synpunkter på ett bra sätt.

    Du har tagit två bilder med i rapporten. Det är bra. Är bilderna dina? Förresten: Var på bilden har kvinnor huvudbonad? 

    Tack för en mycket bra rapport!

    Nader

    SvaraRadera