Besöksrapport Sankt Ansgars katolska kyrka i Södertälje

Besöksrapport Sankt Ansgars katolska kyrka i Södertälje av: George Elzouki

I mina tidigare år har jag varit en ständig besökare i den katolska kyrkan i Södertälje. Senare med åren har jag avstått från den på grund av olika skäl. Det kändes som att jag blev tvingad av mina föräldrar att gå till kyrkan, delta i gudstjänsten och be osv. medan jag inte begrep någonting eller kände någon helig känsla i kyrkan. Efter ett tag började jag förstå mer och blev allt mer troende. Jag växte senare upp och när jag ungefär blev 15år tappade jag denna heliga gudomliga känsla jag hade tidigare. Detta medförde att jag började avstå från kyrkan och mina föräldrar accepterade detta i och med att jag vuxit upp och kan ta mina egna beslut. Det var ett långt tag sedan jag besökte denna kyrka och därför valde jag att denna söndag genomgå en gudstjänst i den katolska kyrka som jag en gång i tiden i stora drag tillhörde.



 Mot kyrkan
Jag tog mig med buss mot kyrkan ensam eftersom den ligger relativt nära min bosättning. Jag åkte buss i ungefär 15 minuter och sedan promenerade jag till kyrkan som låg ungefär 3 minuter från busshållplatsen. Slutligen kom jag fram till den relativt stora kyrkan som är färgad i vitt och har en guldfärgad text där det står ”Katolska kyrkan”. Mycket attraherande och välbyggd kyrka om jag får säga. Jag tog mig sedan upp för trapporna som leder till kyrkans entré. Gudstjänsten skulle påbörjas om ungefär 10 minuter vilket innebar att jag skulle få vänta ett tag. Jag ställde mig en bit bort från kyrkan och rökte eftersom jag ansåg det vara fult att stå vid ingången och röka. Jag gick sedan tillbaka in och där såg jag både kvinnor och män samt barn. Männen var klädda i kostym och kvinnorna hade klänning eller något annat som verkade ”finklätt”. Till och med barnen bar kostym men det fanns barn som hade vanliga kläder också. Gudstjänsten skulle nu påbörjas och jag tog mig in i gudstjänstlokalen som ligger ungefär precis bredvid ingången. Man kan se ingången till gudstjänstlokalen så fort man kommit in genom entrén.



I kyrkan
Min ankomst i gudstjänst lokalen var väldigt bekant för mig. Jag kände igen utseendet men det var många nya människor i och med alla åren som gått. Jag såg de färgade ikonerna på fönstren där man visar bland annat Jungfru Maria. Längst fram i altaret ser man ljus lysa ner genom ett fönster på taket över ett stort kors med Jesus på, ett krucifix. Kyrkan är för det mesta färgad i brunt inifrån, vilket tycker jag är en passande färg i helhet. Jag kände en speciell lukt i kyrkan som jag även förr kände här. Det är en speciell lukt jag alltid känt när jag intar kyrkan. Lukten får det att kännas heligt. I lokalen kunde man se både kvinnor, män och barn som tillsammans samverkade i gudstjänsten. Detta är en syrisk katolsk vilket innebar att bönerna utövades på arabiska. När prästen började be kunde jag enkelt följa med bönen. Detta eftersom jag lärde mig dessa böner sedan en lång tid tillbaka. Trots detta begriper jag inte vad bönerna innebär utan endast några enstaka meningar i bönerna. De använder ett annorlunda arabiskt språk under sin tillbedjan. Under gudstjänsten spelades musik samtidigt som prästen predikade, inget annat speciellt. Vi fick ställa oss upp då och då under gudstjänsten i olika sammanhang men jag förstod inte exakt varför. Detta kan bero på en viss innebörd i en bön där det föredras att man ska vara stående och be. Prästen läste självklart från bibeln och alla personer i lokalen utövade bönerna samtidigt med prästen. Efter drygt en timma avslutades gudstjänsten och jag lämnade kyrkan utan någon som helst hälsningsfras till någon.

Efter besöket
På vägen hem kände jag att besöket var ett bra val. Det uppkom gamla känslor som jag inte känt på väldigt länge. Jag har inte besökt kyrkan på ett långt tag och det kändes bra att uppleva denna känsla igen. Jag kände verkligen en speciell helig känsla därinne. Mina synpunkter liknar de jag har för synagogan jag besökte. Det var ett attraherande utseende på lokalen, jag kunde begripa det mesta och både kvinnor och män kunde delta tillsammans i gudstjänsten. Synagogan saknar dock ikonerna som kyrkan innehar, vilket ger en starkare attraktion och heligare känsla i lokalen. Sittplatserna var även likadana som i synagogan och man kunde hitta en bibel framför sig där man satt. Dessa likheter fyller de heliga färgade byggnaderna med kärlek och samspel med sina medmänniskor. I moskén jag besökte såg jag enbart män och det drar enbart bak i utvecklingen. Jag såg ingen jämställdhet och inget attraherande heller. När jag kom i moskén som kristen, såg jag lokalen som en stor gymnastiksal där män satt på en matta och bad i riktning mot staden Mekka, Qabli. För mig som kristen är detta väldigt märkvärdigt och samtidigt ingenting som tillfredsställer mig eller uppfyller mina behov medan för muslimer är detta självklart inget märkvärdigt eller något kritiskt. Jag som lever idag i denna generation ser detta som olämpligt och tillbakadraget.

Jag tackar för mina läsare och föredrar gärna kommentarer!

George