Besöksrapport 2 moské Michelle

Jag och en klasskompis till mig bestämde oss för att besöka Islamiska förbundet i Stockholms Moské den 12 december. Det var ett genomtänkt val att besöka en moské. Den främsta anledningen var att jag kände mig nyfiken på det. Jag hade aldrig tidigare besökt en moské och visste mycket lite om muslimernas heliga byggnad och därför kände jag mig nyfiken på att få uppleva något nytt, annorlunda och förhoppningsvis spännande. Dessutom hade jag en del frågor och funderingar kring islam som jag tänkte att jag skulle få besvarade.

När jag och Sofi kom fram till Medborgarplatsen behövde vi inte leta länge. Den stora byggnaden med den islamska symbolen, halvmånen och stjärnan, fick oss att förstå att vi hittat rätt. Utanför mötte vi upp en vän till Sofie som är muslim och som snällt visade oss runt där inne. Mitt första intryck var att byggnaden inte ser ut som en typisk moské utifrån, inte jämfört med de jag sett på bild i alla fall. Förutom symbolen, tornet och kupolen smälte byggnaden in ganska bra bland de andra. Senare fick vi förklarat för oss att byggnaden från början varit en gammal kraftstation, Katarinastationen, som senare byggts om till en moské vilket förklarade den moderna fasaden.

Inne i moskén såg det ut ungefär som jag hade förväntat mig. Ytorna var väldigt stora, med kristallkronor i taket och stora valvfönster. Vi fick vara med och bevittna en bön i en av bönsalarna. I rummet var det stort, men en grön heltäckningsmatta där de troende gemensamt utförde den rituella bönen med start klockan 12:43. Det kändes speciellt då jag aldrig varit med om det förr. Eftersom vi gjorde besöket en förmiddag mitt i veckan var det lite folk och stämningen kändes lugn och avslappnad i byggnaden men under bönen upplevde man att de troende som genomförde ritualen var mycket fokuserade på sin bön.

Innan bönen fick vi en rundvandring där vi fick se olika rum i moskén. Bland annat var imamerna och Sveriges Unga Muslimer sitter, klassrum där undervisning brukar äga rum, konferensrum och var kvinnorna tvättar sig innan bön (där även vi fick ta på oss ett plagg som täckte hår och kläder). Därefter fick vi träffa Imamen och hans tolk som vi hade bestämt tid med. Vi satte oss i ett rum som tyvärr var litet, trångt och mörkt. Där fick vi ställa vilka frågor vi ville och Imamen berättade en massa information om Islam och om själva organisationen. Där inne satt vi och pratade i närmare en timme och det var intressant faktiskt. Jag har hört en del information om Islam förr, även om jag inte har vetat särskilt mycket. Men att verkligen sitta framför en Imam kändes som en både pålitlig och kunnig källa.

De viktigaste delarna inom Islam fick vi lära oss var att man ska bevara religionen, man ska inte vara tvingad till något inom religionen, bevara livet (leva tills man dör naturligt), ingen ska ha rätt att förstöra ens ägodelar, bevara familjen (därför ska inte sexuellt umgänge ske utanför äktenskapet), bevara sunt förnuft (därför är det förbjudet att använda narkotika, alkohol och exempelvis manipulation i media).

Besöket var intressant måste jag säga. Jag lärde mig en hel del om både Islam som tro och om organisationen. Dock har jag inte ändrat mitt synsätt av Islam som religion. Det som gör att Islam som tro inte tilltalar mig är att jag personligen finner tron förlegad och omodern. Jag är en person som lever i ett modernt samhälle och en reformist som tycker att allt i samhället går framåt och utvecklas och att allt anpassar sig efter denna framåtsträvande utveckling, och därmed att även vår tro gör det. Jag har svårt att förstå mig på bokstavstolkare som helt och hållet lever efter det som står i böcker (heliga skrifter) som är flera tusentals år gamla. Jag ska ge ett exempel på vad jag finner problematiskt med fundamentalistiska religioner. Exemplet är det jag såg ett program om på Uppdrag Granskning för cirka ett år sedan som handlade om att bokstavliga tolkningar av koranen, som säger att man får ha flera fruar, vilket man inte får enligt svensk lag gör att man inte följer svensk lag om man har flera fruar. Och jag anser att oavsett tro, ska man respektera de lagar och regler som finns i ett land. Min poäng är att man måste följa det lagsystem som gäller där man bor.

En annan slutsats efter besöket som gör mig tveksam är att jag ofta upplever en dubbelmoral inom Islam. Jag tycker det sätt en del muslimer lever på och de handlingar de genomför motsäger det man hävdar. Imamen vi pratade med sa bland annat till oss att det är helt förbjudet att tvinga kvinnor till olika handlingar, som att gifta sig eller ha sex mot sin vilja. Ändå har jag hört om både tvångs- och arrangerade äktenskap i media många gånger. Dessa tvång till äktenskap tycks ligga till grunden för ett samhällsproblem vi måste ta på största alvar och som är helt oacceptabelt, hedersrelaterat våld. När jag frågade Imamen om detta menade han på att handlingar som hedersrelaterat våld och arrangerade äktenskap mot kvinnors vilja är något som snarare är kulturellt än religiöst. Detsamma gäller vad Imamen sa om att diktatur och tyranni är förbjudet. Ändå finns det länder, där majoriteten av befolkningen är fundamentalistiska muslimer, som styrs på ett både militant och terroristiskt sätt. Det här visar på hur problematiskt det blir att tolka skrifter som är flera tusen år gamla, alla tolkar det på sitt egna sätt och vad den ena tycker är rätt anser den andra är fel.

Avslutningsvis blev jag också fundersam över det faktum att Imamen menade att det viktigaste inom islam är friheten, enligt Gud. Jag personligen tycker inte det känns speciellt fritt att leva till punkt och pricka efter en bok (d.v.s. Koranen). Frihet för mig är att man är kapabel till sina egna val, handlingar och att det inte finns några varken “rätt eller fel” som svar på ens egna handlingar. För om alla religiösa levde under frihet, hade verkligen hedersrelaterade mord och våldssituationer ägt rum då?

Michelle, SA11GJ