Besöksrapport 3 Svenska Kyrkan Michelle

Mitt sista besök valde jag att göra i den Svenska Kyrkan. Jag tänkte framförallt på att det skulle vara en intressant kontrast till både en moské och en katolsk kyrka. Jag upplever svenska kyrkan som betydligt mer reformistiska och nytänkande till skillnad från de förstnämnda som är mer konservativa i sin tro.

Jag och Sofi hade först planerat in ett besök torsdagen den 11 december på en så kallad “veckomässa” men när vi kom fram fick vi höra att det inte var någon mässa den dagen utan att det istället var “technomässa” dagen därpå för att fira Luciadagen. Därför fick vi lämna kyrkan och återkomma dagen därpå.

Kyrkan utifrån ser ganska liten ut. Och egentligen ser byggnaden inte ut som en typisk kyrka. Byggnaden är modern och fyrkantig. Man ser att den är relativt nybyggt till skillnad från exempelvis Johanneskyrkan. Utanför var det lite folk i klungor som stod och pratade och brann några marschaller. Jag tycker det var vackert och stämningsfullt.När man kom in i kyrkan var stämningen väldigt mysig. Det doftade lussefika och glada ungdomar sprang runt och förbereda kvällens aktiviteter.

Själva mässan var något jag aldrig varit med om tidigare. Som sagt, var det en så kallad “technomässa” vilket innebär att det var en vanlig gudstjänst fast med klubbmusik. Under mässan sjöng en ungdomskör ett gäng olika sånger. De hade bland annat gjort om predikan “Ett bultande hjärta” och trospsalmen “Jag tror att du behöver mig” till moderna versioner. På plats i kyrkan var det en dj med all utrustning som spelade musiken tillsammans med ungdomarnas körsång. Utöver sången pågick också dans i lokalen. Innan mässan drog igång var det verkligen som ute på ett dansgolv med hög musik och dansade ungdomar. Framförallt var det ungdomar och mindre barn som närvarade. De flesta övriga var antagligen när och kära till dem. Man märke helt klart att detta var arrangerat för de yngre.

Förutom att lyssna till psalmerna fanns en präst på plats som predikade. Han talade bland annat om att “musiken finns i oss alla” och om att “vi ibland hamnar på fel spår i livet men att gud alltid finns med oss och får oss att hitta tillbaka till oss själva igen”. Jag och Sofi fick också ta del av nattvarden. Precis som i den katolska kyrkan fick man rada upp sig på kö för att sedan ta emot en bit oblat av prästen som sa att man blev frälst och förenad med kristi kropp. Oblaten fick man doppa i någon typ av alkoholfri dryck. Även fast jag inte är kristen tycker jag att nattvarden är en fin symbol och en trevlig tradition.

Jag blev tyvärr lite besviken över hur mässan gick till. Jag hade förväntat mig en vanlig mässa med luciafirande och därmed också en luciatåg och klassiska julsånger. Trots att jag inte är religiös på det sättet att jag anser mig tillhöra någon stor världsreligion är jag uppvuxen med kristna värderingar och traditioner och jag tycker det är otroligt vackert och mysigt med jul och luciafirande. Nog för att jag gillar dans och dansmusik men jag tycker att det hör mer hemma när man går ut på en nattklubb än i en kyrka mitt under en mässa. Samtidigt kan jag förstå att kyrkan väljer att arrangera ett sådant event. Framförallt tror jag syftet är att locka till sig ungdomar till kyrkan, vilket jag tror behövs ofta. Och det hade man också lyckats med. Jag gillar nytänkandet, det måste jag säga. Och det är spännande att testa nya saker och gränser men nja, för min del hade ett traditionellt lussetåg med körsång varit en trevligare upplevelse.

Det som var så spännande med att vi just råkade delta i technomässan var att man verkligen kunde urskilja kontrasterna mellan exempelvis den katolska kyrkans mässa. Där tror jag att man aldrig för något i livet skulle anlite en dj, göra om psalmerna till technoversioner och dansa runt fritt i kyrkan. Besöket fick mig framförallt att fundera över skillnaden i etik mellan den katolska och svenska kyrkan. Det märks att katolska kyrkan är mer fundamentalitiska och att kyrkans etik och moralsyn grundar sig på bestämda regler, principer och fastställda normer. Därför tycker jag det är bra att svenska kyrkan testar på något nytt som på det här sättet med underhållning inblandat. Varför ska man göra som man alltid ha gjort? Bland det mest spännande som finns här i livet är att utvecklas, utvecklas man inte blir livet inte roligt att leva. Och hur ska man kunna gå framåt och förändras om man gör som man alltid har gjort?

Jag skulle vilja avsluta med att säga att även om man bara “ändrat” på en klassisk gudstjänstmässa med att införa technomusik och dans är det en symbol för att man är öppen för nya saker och att det är “okej” att bryta mot regler och normer. Det ger också en symbolik om att det är exempelvis är mer okej med abort och skilsmässor etc vilket jag tycker är en stor fördel eftersom jag anser att det är en egna val och därmed mänkliga rättighet att ta ställning till själv.