Alla helgons kyrka

Idag var det söndag. Klockan hade redan blivit elva och vi var sena till gudstjänsten i

Alla helgons kyrka. Jag åkte dit tillsammans med min pappa och mina två systrar. Min yngsta syster som är sex år har blivit väldigt intresserad och nyfiken på Jesus och kristendomen. Därför tyckte vi att det vore kul för henne att gå till kyrkan samtidigt får jag chansen att göra min sista besöksrapport vilket är perfekt.

Alla helgons kyrkas tillhör den svenska kyrkan och den ligger i närheten av Östertälje station. För att hitta dit går man uppför en stor backe mot vretensvägen. På höger sida ligger kyrkan, som är en vit byggnad och ser ut att vara en aning triangelformad. Den har två ovala fönster och en liten brun dörr. På toppen av kyrkan sitter ett kors.

Insidan av kyrkan

Sist jag besökte den var i mellanstadiet, dit gick jag med skolan. Det var när julenavslutningen närmade sig som vi hade gått dit. Sist jag deltog i en församling var i Uganda för sex år sedan och idag var det dags igen. Men när vi väl kommer fram till kyrkan är vi en kvart försenade.

Församlingen som redan var igång leddes av en kvinnligpräst.

Majoritet som var där bestod av pensionärer, resterande var mellan 30-40 år och hade tagit med sig sina barn. Det var omkring 50-60 stycken i kyrkan den dagen.

Prästen predikade om senapsfrön. Hon frågade församlingen om senaps flaskor växer direkt på trädets grenar, alla svarade nej, att senaps flaskor inte gör det. Hon förklarade då varför vi hade rätt och att det är något som händer innan som ser tills att det blir så.

Vi som hade missat början förstod inte riktigt vad hon menade med det. Prästen hade förmodligen läste ett stycke ut evangelierna där Jesus tar upp senapsfröen som en liknelse. Därefter hade hon ställt frågan till oss för att förklara den.

Samtidigt som hon predikade skickades ett glas runt med senapsfrön i som man fick turas om att se på.

Under gudstjänsten fick ett barn läsa ett stycke ur evangelierna.

Det var lite överraskande för mig som inte alls var beredd på det. Men jag tyckte att det var väldigt kul att även barnen fick ta plats och att lyssna på den lilla rösten var mycket trevligt.

 Prästen hyllade de nya medlemmarna som hade döpts i kyrkan och de bortgångna. Det gjorde hon genom att läsa upp namn och datum på när dopen skett och när personerna gått bort. Sedan fick alla i församlingen be för de som lämnat oss. Därefter var det dags för barnkören att sjunga några psalmer.

Ännu en gång bad vi bön och tackade gud som offrat det han höll kärast, sin son Jesus.

Vi fick även skänka pengar till kyrkan som ett av barnen i barnkören samlade ihop. Sedan sjöng man igen och efter det tog de vuxna emot nattvarden. Jag tog den inte utan jag satt kvar med mina systrar som var lite allt för ivriga för att lämnas kvar själva.

Församlingen sjöng psalmen ”Hosianna, Davids son” och jag kommer ihåg att det var en sång som vi fick sjunga när vi besökte kyrkan med skolan. Det var ett fint minne och det gjorde besöket roligare än jag trott.

I slutet av psalmen gick barnen från kören på rad. En av dem stod längst fram och bar på ett stort krucifix. Tillsammans lämnade dem altaret, kyrkan och församlingens och det var så gudstjänsten avslutades. Efter gudstjänsten var det dags för fika och basar i rummet intill och där kunde man köpa jul saker.

Atmosfären under gudstjänsten och efter var mysig. Människorna var trevliga och besöket kändes väldigt lugnande. Det fick en att vilja återvända dit nästa gång.

Slutord:

Jag trodde besöket skulle vara långtråkigt för det var så jag upplevde det när jag var mindre. Men jag kan faktiskt säga att jag sjöng med i psalmerna, log artigt och hälsade på de andra i församlingen för att man blev glad av att vara där och av hela miljön. Jag lämnade kyrkan med ett leende på läpparna och det kändes bra i kroppen. Jag vet inte riktigt varför men att barnen fick vara med och att man nämnde namnen på de bortgångna osv. var väldigt fina ritualer som gjorde att jag var glad över att få bevittna.

Besöket hade en positiv inverkan på mig det kan jag inte ljuga om och det vill jag inte heller.

Men jag personligen tycker att det är knepigt med religion. Man ska ha den tron, man ska tycka si och man ska tycka så. Sen är man välkomnande mot människor som har samma religion som en själv men inte annars. Nu säger jag bara så som jag själv upplever det utan inte hur det måste vara. För självklart finns det undantag.

I församlingen i Alla helgons kyrka så var det väldigt mycket pensionärer och inte några ungdomar alls förutom jag. Det beror väl på att många lämnat den kristna tron och lutar mer åt den vetenskapliga förklaringen eller bara inte går i kyrkan. Dessutom har religion bidraget med en massa krig i världen fast dem ofta förespråkar annat. Jag tror att också det är orsaken till varför många inte går i kyrkan. Man vet inte riktigt om man är kristen eller ej och varför ska man då stödja nåt man inte med säkerhet tror på?

Jag vet inte vad jag vill få fram med det här. Men vad jag mer tycker om religion är att det kan ge väldigt bra vägledning om man hamnat fel i livet eller går igenom olika faser och behöver hjälp med att hitta tillbaka. Det passar som sagt inte alla utan man får hitta det som är bäst för en själv. Men man ska inte glömma att religion är ett alternativ för det kan överraska en med positiva känslor än vad man förväntat.

Harriet Odwar SA11GJ