Dop inom Mandaiska religionen
(Denna
bild är tagen från Google)
Mitt sista besök beslutade jag mig
för att skriva om ett dop som jag såg i Holland (inom Johannes döpares
religion), men innan jag börjar skriva om detta dop tänkte jag skriva om
religionen eftersom många inte vet att denna religion existerar.
Mabeerena är ett folk med sina rötter
från det gamla Palestina, denna folkgrupp vandrade till Mesopotamien
(nuvarande Irak) i första årtionde efter Kristus. Mandeismen är en religion som
är länkt med kristendomen och judendomen, alltså denna religion uppstod i en
period som var efter judendomen och innan kristendom. Denna folkgrupp har ett
eget språk, religion, tradition, kultur och historia. Det finns många
historiska referensböcker, dokument och aerologiska fyndar som har som bevittnar
historiska fakta om denna religions bakgrund.
Vad betyder ordet mande eller sabe;
mende som är vanligaste benämning av mandeer idag, enligt det öst arameiska
språket betyder sasbe-mande, den döpte människa som är lär av gudomliga
kunskaper.
Mandeerna tillhör Johannes Döpares församling. Mandeernas religiösa
språk är öst arameiska som i sin tur hör till den semitsiak språkgruppen. Detta
språk är det språket som Jesus och Johannes döpare var uppfostrade med. Inom
denna religion har de också en helig skrift s.k. Ginza Raba och den är skriven
i det mandeiska (öst arameiska) språket. Detta religion är en monitismist religion dvs
att de tror endast på en gud.
Mandeerna tror på att alla människor
är lika värda oavsett ras, färg och klass tillhörighet. Menadiska kyrkan/
tempel fungerar precis som en kristen kyrka förutom dopet som sker i rinnande
vatten hos mandeerna. I mande kan man göra gudstjänster, bönestunder, högmässor
m.m.
En mande måste vara född till en
mande, man måste ha mandeiska föräldrar för att han/ hon ska vara en mande.
Inom madeism får ingen konventeras till religionen eftersom både föräldrarna
måste komma från denna religion.
För i tiden utövades mandeerna en
ritual som handlar om nedsäkning i vatten, denna ritual utövas fortfarande än idag,
denna ritual utövas fortfarande än idag. Denna ritual är instiftat av Johannes
Döpare. Detta mendeiska dop är en gammal
nedärvd ritual som har bevarat sitt ursprung och görs än idag på samma sätt som
profeten Johannes Döpare gjorde när han en gång döpte Jesus Kristus för mer än
två tusen är sedan. Detta dop är en av
de viktigaste ståndpunkterna i den mandaiska religionen därför är dopet en
skyldighet som varje mande måste utföra för att tillhöra den mandesiak
gemenskapen. Den döpte personen registreras i den församlingens register.
Dopet bekräftar mandeernas relation
till Gud och även rengör själen från alla synder. Dopets pratiska del handlar
först och främst om en nedsänkning i vatten under överseende av mandeiska
prästen och högtidliga former. Teologiskt
kan man säga att det rinnande vattnet enligt mandeerna inte har någon färg
eller smaklös därför betraktas det rinnande vattnet som ett andligt ämne som
kan rengöra människans själ och ett nytt pigment som är helt, alltså utan
synder.
Hur dopet sker
När jag var med och såg dopet så
tyckte jag att det var otroligt vacker. Man går ner till sjön och då sänks personen
ner i vattnet vid dopets ritual måste hela personens kropp sänkas så att hela
kroppen blir under vatten, som symbol på ett nytt liv. Det betyder också att en människa fött på nytt
utan några synder med Guds tillåtelse.
Innbörden av mandeiska dopet
innehåller tre viktiga punkter. Den första är att rengöra kroppen från alla
sjukdomar och orenheter, den andra är att rengöra själen från alla synder och
den tredje och sista är att skydda själen från döden, alltså dopet förbereder
ens själ för att vara helt rent från alla synder, orenheter och sjukdomar så
att den goda själen ska kunna stiga till ljusets värld.
Enligt den mandeiska Dop läran så
kan en mande upprepa dopet flera gånger under sin livstid, för att bli en
bättre människa utan synder, det fösta dopet sker en månad efter barnets
födelse. Med detta dop jag var med om har kvinnan redan döpt sig då hon var
ett barn, men under visa högtider ex (
banga ) kan man då döpa sig och detta var fallet för denna kvinna. En likhet med kristendomen är söndagen som är
en helig dag inom madeerna och i dessa dagar sker då dopritualler.
Dopet är indelat i flera delar, det
börjar med att alla tvättar sig eftersom i dop ceremonins sista del sker en
gemensam bön. Därför står alla i en rad
vid vattnet och läser en bön som ger tillåtselse att gå ner i vattnet. Vattnet
är heligt för mandeerna och är en av Guds hemligheter här i jorden, därför är
det som att be om tillåtelse från Gud för att tillträda vattnet. När personen
är nere i vattnet döper prästen genom att döpa personen i vattnet och läser
några verser ur heliga skriftet. Delen efter denna sker på land. De som har
döpts sig sätter sig ner på en liten stor sten, i tur och ordning från västra
sidan till högra sidan. Vänster symboliserar det mörka, synderna och det högra
symboliserar det ljusa, syndfria och när dopet är avslutat går själen från den
syndiga vänster till det rena, syndfria högern. Under denna del av ceremonin
läser prästen ur heliga skrifter och ger dem ett heligt bröd och vatten. Dopet
avslutas med en gemensam förbön.
I detta dop som jag såg hade kvinnan
och prästen på sig vitta klädsel. Det är vita speciella kläder som gäller och
dessa vita kläder symboliserar renhet, lycka, ljus och nya liv. Kläderna består
av fem stycken som symboliserar människans fem sinnen och att dessa fem sinnen
kommer att delta med personens nya liv. När den mandesika personen tar på sig
de vita kläderna betyder det att man ska leva rätt genom att rensa bort sin
förflutna och leva på nytt utan att begå synder.
Det finns vissa symboler saker som
används av prästen under dopet så som sesamoljan för att smörja pannan med den.
Mandeerna använder just denna olja eftersom de tror att oljan kommer att ge
personen bl.a. hälsa, lycka och frälsning från alla synder och sjukdomar. Men det finns även en annan sak som jag såg
att prästen gav kvinnan och det var vatten och mat. När prästen har blivit döpt
(kommer ur vattnet) ger då prästen bitar av bröd med även vatten för att enligt
den mandeiska tron behöver personen ”nyföddas ” och för att kunna leva vidare.
Likheter och
skillnader mellan det kristna dopet och mandadiska dopet.
Dessa likheter och skillnader är
inte uppenbara men det finns en hel del små detaljer som gör stor skillnad på
betydelsen och innebörden.
När man är närvarande vid ett dop
(ceremoni ) i en svenska kyrka så tittar man på barnets klädsel. Man ser att
barnet är kläd i så kallad dopklänning och ser vit ut. Denna vita färg på
klänning symboliserar renhet och oskuldsfull. Samma färg har mandeerna på deras
dop kläder och denna färg är också vitt som då förställer också renhet, ljus
och lycka. Den enda skillnaden som jag
kunde upptäcka på dessa dop är att klänningen ser annorlunda ut än mandaiska
dop kläder.
En mande döper sig för att få sin
mandisk identitet och i sådana fall bli personen skriven i församlingens
register. En kristen person döper sig av samma anledning ( den var en enkel första anledning ) . Går man
lite djupare på denna redogörelse så upptäcker man att den kristne och den
mandeiska personen bevisar deras samhörighet och relationer till Gud genom
dopets rit. Hittills finns det inga skillnader. Men nu tänker jag komma in på
något viktigt dvs i ämnets hjärta. Med ämnets hjärta menar jag dopets innebörd.
I allmänhet döps mandeerna för att rengöra själen från alla synder och för att
den rena själen ska vara beredd att stiga till ljusets värld. Den kristnas dop
handlar också i sin tur om rening från synder. Dopet innebär en symbolisk död
så personen blöts/ sänks i vattnet och så länge personen kommer ur vattnet så
börjar man leva ett nytt liv utan synder. En man döps till bättringens döpelse
och synder förlåtelse men däremot döps en kristen till Guds främling. Guds
främling innebär att barnet under sina kommande år när som helst kan be om
förlåtse från Gud.
Av ovanstående kan jag säga att
dopet hos mandeerna har samma innebär bättringens döpelse till syndernas
förlåtelse medan i kristendom innebär det Guds frälsning. Rinnande/levande
vattnet är en av de viktigaste förutsättningar i ett mandeiska dop. Vattnet är
en av Guds heligheter här på jorden och inifrån det rinnande vattnet har Gud
skapat livet, men för kristna så är vattnet ett livs nödvändighet. Personligen ser jag inte någon stor skillnad mellan
vattnets symbol inom dessa två religioner, men däremot är rinnande vattnet inte
något måste i kristen dop.
En mandisk person kan döpa sig flera
gånger under sin livstid men utan en kristna kan endast gör det en gång under
sin livstid. Dessa skillnader beror på i stort sett på dopets innebörd som
skiljer sig lite gran från en religion till en annan. För att tydligöra saken
så är dopet för kristna en påminnelse om Guds närvaro d.v.s. förlåtande Gud
alltid finns om man vill sona sin a synder. Medan dopet ger den mandeiska personen
chansen att rengöra själen vis vilket högtid som helst.
Dessa likheter och skillnader som
jag nämnde ovan beror på dopets ursprung , tolkar jag. Då Johannes döpare döpte
Jesus använde han sig av samma metod som används idag. Därför kan man säga att
man ser dessa likheter mellan det kristna och mandeerna. Som man märket så skiljer dopets innebörd i
det kristna dopet från det mandeiska och jag tror att dessa skillnader beror
nästan på en ändring som kanske Jesus gjorde i dopets innebörd. Jag gissar på
att anledningen till att Jesus ändrade dopets innebörd var för att livet för
ändras efter Johannes döpares tid , därför ville kanske då Jesus ändra på det
efter människornas nya liv och levnadsvillkor. Detta var endast en egen
tolkning som jag tror är ganska logiska för att människornas liv och tankar
förändras med tiden och därför vill dem alltid ha en förklarning till varför
man ska göra en viss sak.
Att kunna vara med om att se två
olika sorters döp och se vad som skiljer de åt tycker jag var ganska
intressant. Samt ville jag skriva något annorlunda än vad alla andra har
skrivit d.v.s. en annan religion som man inte känner till.
Hoppas att denna besöksrapport kommer
att vara lärorikt för er läsare då ni kommer ha fått lära er lite om en annan
religion.
SvaraRaderaFlemingsberg
torsdag 2 januari 2014
Hej igen Mariana!
Nu har jag läst färdigt även den tredje rapporten och då ska jag kommentera den.
Den tredje rapporten har du ägnat dopet inom den Mandaiska religionen. Precis som du själv har skrivit kan en person med intresse för främmande religioner lära sig en hel del om den Mandaiska religionen genom att läsa din rapport.
Rapporten handlar egentligen om en enda sak: Dopet i en religion som uppstod någon gång mellan judendomen och kristendomen. Här och där i rapporten (och i synnerhet i början av rapporten) försöker du ge en bild av den Mandaiska religionen. Bilden blir lite suddig för att plötsligt lämnar du din redogörelse för att ägna resten av rapporten åt beskrivning av dopet samt en jämförelse mellan dop i den Mandaiska religionen och dop i den kristna kyrkan.
Här och där spökar språkbrukets brister. Meningar upprepas, syftningar blir felaktiga och betydelser försvinner i en dimma. Varför är språket i denna rapport så mycket annorlunda än det fina språket du har använt dig av i de två tidigare rapporter.
Du beskriver dopet du har varit med och bevittnat på ett bra sätt och du försöker att vara detaljrik och noga men på något sätt den känsla som borde utprägla rapporten saknas. Kan det bero på att det finns ett gap av flera månader mellan när du bevittnade dopet och när du skrev rapporten.
Du redogör för religionens förklaringar av varför dopet behövs och vilka tre uppgifter har dopet. Intressant att man påstår att dopet kan leda till att sjukdomar motverkas! Tänk om man kunde uppfinna ett sådant universellt medel som skulle kunna hjälpa så många sjuka människor!
Du har en bra jämförelse mellan dopet i den Mandaiska religionen å ena sida och dopet inom kristendomen å andra.
Tack för en bra rapport.
Mvh
Nader
Hej Nader !
SvaraRaderaDenna rapport blev inte som de förra två jag skrev och detta beror på att här försökte jag skriva om både religionen och dopet. Jag försökte koppla dessa två så att man ska kunna förstå. Jag förstår att det blev lite konstigt med språket och detta beror på att jag har dyslexi och för att ingen annan läste min text innan jag publicerade den. Men jag försökte mitt bästa. Men som du skrev så har det gått några månader sedan jag såg detta dop och när jag skrev rapporten så jag håller med dig om att texten saknade känsla .
M.V.H
Mariana Djaber