Fredag den 29/11 besökte jag och några av mina kära kamrater
Stockholms synagoga för att medverka i en Gudstjänst. Vi tog oss till
Stockholms stad efter skolan, och satte oss på McDonalds i några timmar. Det
blev lite för mycket tid spenderad där, och vi insåg plötsligt att vi skulle
vara på plats i Synagogan om 10min. Vi sprang och virrade runt i
Kungsträdgården, då vi inte riktigt visste vart Synagogan fanns. När man väl
närmade sig området där den ligger, så såg man att man var på rätt väg då det
stod en del människor utanför och det fanns Menoror i en massa fönster på
byggnaderna omkring.
Väl på rätt plats så tog en vakt tag i oss och undrade om
han kunde vara till hjälp. Han frågade oss saker som varför vi var där, vad som
var syftet med besöket, vem som hade skickat oss osv. Denna strikta säkerhet
har dem säkerligen p.g.a. Judendomens historia, och allt de har fått gå igenom.
Därför är de väldigt noga med vem som får komma in och inte. Sedan sökte han
igenom våra väskor, innan vi fick beträda området. Vi var dock lite sena och
fick leta reda på salen där gudstjänsten hölls utan att förfölja någon jude
(dåligt skämt).
Vi hamnade på ett väldigt avskilt område av salen, högre upp
än alla andra. Vet inte om vi ens fick sitta där men det gjorde vi! P.g.a.. detta
hade vi en del svårigheter att hänga med, då vi inte hade någon bok eller blad
med psalmer att titta i. Rabbinen brölade på Hebreiska och jag fattade
ingenting. Mestadels av gudstjänsten så sjöng alla judar konstant psalmer och
det var väldigt förvirrande.
Detta gjorde att jag började tänka mer på allt omkring
istället för själva gudstjänsten och hur den gick till. Första jag märkte var
att det inte var så många judar närvarande. Vet ej om det brukar vara fler på
andra gudstjänster, men antar det. Många var nog fortfarande i skolan/på jobbet
och hade inte tid att medverka. Sedan tänkte jag på hur alla män bar kippor, de
visste jag såklart att de bär sen innan, men de hade kippor i olika färger och
det har jag aldrig sett förut. Vad jag har förstått efter viss googling så har
färgen ingen betydelse.
Sen var det även väldigt svårt att koncentrera sig p.g.a. min
kära vän Viveka började våldsamt blöda näsblod mitt i alltihop. Satt där och
försökte att inte skratta. Detta var säkert ett tecken på att Viveka är i
kontakt med djävulen.
Jag hade fått för mig innan att judar satt uppdelade i sina
gudstjänstsalar, kvinnor och män för sig.
Men märkte tidigt att så var inte alls fallet, då kvinnor och män satt
blandade i salen. Dock så tyckte jag att det såg ut att vara fler män än
kvinnor närvarande.
Psalmsjungandet fortsatte genom hela gudstjänsten, ibland
stående och ibland sittande. När de hade
slutat sjunga så snubblade vi ut och klädde på oss i hallen. Utanför själva
synagogan så visade en tant oss deras vägg, som var dekorerad med namn på judar
som hade koppling till Sverige och hade dött i förintelsen. Det var väldigt
gripande att se hur många namn det var, och det påminde en hur hemsk
förintelsen var och att folk är dumma i huvudet som kan döma någon efter sin
religiösa tro på en sån extrem nivå.
Besöket till Synagogan var väldigt spännande, och jag tackar
Naderoppa för att vi fick denna möjlighet. Tack för mig!
Flemingsberg
SvaraRaderaonsdag 1 januari 20134
Hej Greta!
Jag hoppas att du har det fint och jag önskar att du har börjat ett år som skall fyllas av glädje och framgångar.
Det är nyårsdag och jag fortsätter dagens arbete med att läsa och kommentera din andra rapport.
Rapporten handlar ett besök som du tillsammans med några kamrater gjorde i Stockholms stora synagoga för drygt en månad sedan.
Du börjar rapporten med en bra bakgrundbeskrivning. Du skriver om timmarna innan besöket och sedan när ni utsattes för vakternas frågor. Det verkar som om deras frågor påverkade inte dig negativt. Förhoppningsvis var det trevliga mot er. Du gör en korrekt analys av orsaken till säkerhetskontroller och många (och i vissa fall irrelevanta och onödiga) frågor.
Väl inne i synagogan sätter ni er i en undanskymd plats och detta gör att det blir svårare än vad det borde vara att hänga med i ceremonierna.
Du beskriver det som händer i synagogan. Ibland blir det fel, exempelvis när du blandar ihop rabbin och kantor, och ibland blir en hel korrekt beskrivning.
Judarnas eviga bön och det främmande språket man använder i synagogan (hebreiska) gjorde att du började se dig omkring och du såg intressanta saker som du har plockat in i din rapport.
Du har skrivit om det låga antalet besökare. Så är det! Synagogan hr i likhet med svenska kyrkan förlorat en hel del besökare under de senare decennierna. Självklart även faktorer du har nämnt i rapporten så att antalet besökare har sjunkit.
Självklart påverkade blödning av Vivs näsa situationen men det är ytterst osäkert om det var tecken på hennes band till djävulen!
Du avslutar rapporten med ett par rader om namnen utanför synagogan och om erfarenheten du blivit rikare med.
Tack själv Greta!
Mvh
Nader