Gudstjänst Stockholms stora synagoga
När vi kom fram
till grindarna till synagogan blev vi utfrågade om hur det kom sig att vi var
här, vad för syfte vi hade, var vi kom ifrån, vem skickade oss, om vi bar vassa
föremål, vad vår uppgift var där och om vi hade några medtagna gåvor vi ville
skänka. De har en organiserad säkerhet på grund av deras historia dem har fått
uppleva, vilket gör att de är försiktiga med vilka som kommer in. Så personer
som vill förstöra eller störa synagogan inte har tillträde in. Anledningen till
varför jag var där och valde denna plats till att vara huvudpunkten i min
besöksrapport var för att denna synagoga var som mest känd för mig och den ända
synagogan jag hade hört talas om. Jag hade ingen stor koll angående var
synagogan var placerad, var endast medveten om att vi skulle vara där 17:30 och
att de skulle ha en stor säkerhet som vi bör veta av innan vi bestämmer oss för
att vara med om ett besök.
Bakgrund:
Då många av
besöksrapporterna i bloggen har bestått av besöket till Stockholms synagoga vid
Kungsträdgården kan denna rapport innehålla mycket av det de andra eleverna
redan sett, uppfattat och hört och därför kan det också bli lättare att
relatera till ännu en besöksrapport om Stockholms synagoga. Mitt besök ägde rum
den 29 november på en fredag, det var inte många anhängare till judendomen som
var delaktiga denna dag men tillräckligt för att de skulle märkas av. Jag
besökte inte platsen själv utan var där tillsammans med Frida, också kom andra
elever från Tumba gymnasium som tog del av gudstjänsten.
Synagogan var
vitt dekorerat på utsidan av byggnaden. Den var placerad nära intill Kungsträdgården
och var omringad av ett svart staket. Den uppfattades av mig väldigt stilren
till utsidan, däremot var insidan av synagogan mycket väl utsmyckat av guldfärgade
detaljer överallt i lokalen och längst fram vid kantorn fanns judiska symboler,
bland annat Menorah.
Förloppsbeskrivning:
På ingång till
gudstjänstsalen sa en av anhängarna att de inte hade någon genus uppdelning
bland platserna och därpå kunde vi sätta oss på vilken sida vi än ville av
salen. Vi fick följa med i Sidur medan kantorn och de andra sjöng dem nedskrivna
hebreiska orden. På högra bladet av boken stod texten på hebreiska, på vänstra
sidan på svenska och längst ner på båda sidorna var en förenklad hebreiska. Det
gjorde det lättare för oss att hänga med. Genom alla 30 svenska och hebreiska
sidor vi gick igenom lade jag märke till två meningar som jag tyckte
sammanfattade mycket av allt annat som stod med: ”Må du aldrig ta din kärlek
ifrån oss!”, den var riktad mot JHVH. Som jag uppfattade det menar de att vi är
beroende av Herren och Herrens kärlek och utan kärleken finns Herren inte
tillgänglig för oss eller till vår fördel.
Annars var det
också meningen ”Min själ är sjuk av kärlek till dig”, dessa två meningarna
visar samspelet mellan Gud och individen, att vi besvarar Herrens kärlek genom
att älska honom till själ och kropp. Det stod mycket om hur Gud är en och
endast en, och därför finns det inget människoblivande eller makten att Gud
byter skepnad till ett annat väsen.
Det var sång
under hela gudstjänsten, både stående och sittandes, sång som välkomnade
sabbaten och sång som visade på dyrkandet till Herren. I slutet av gudstjänsten
skakades händer och ord på hebreiska uttalades, vilket ändå påminde mig om
kyrkan jag gick i förut (Säby kyrkan) där vi skakade hand om sa ”må Gud vara
med dig”. Ett visst lugn hade lagt sig över en efter gudstjänsten och jag gick
därifrån med en harmonisk blick.
Slutsats:
Judendomen är
och har varit en mycket föraktad religion i mångas ögon, de har varit med om
förföljelse, hot, förintelse och diskriminering. De har många anhängare men
också många som vill dem illa. Judendomen har i många av deras inriktningar
förbud för samkönade äktenskap, till exempel i de fundamentalistiska-,
ortodoxa- och konservativa inriktningarna. Det är det här som skiljer
Stockholms stora synagoga med den större resterande delen av judendomen.
Eftersom Stockholms synagoga var den första i Sverige med att ha ett formellt
judiskt äktenskap mellan två män. Detta äktenskap pågick samma helg som
prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill’s bröllop ägde rum, 2013 i slutet
av maj. Också på grund av deras icke genus uppdelade gudstjänster, tror jag att
denna synagoga tillhör mer de reformistiska judarnas vy.
Jag gillade
besöket och jag gillade allra främst deras sätt att behandla alla på en mer
jämlik nivå. Jag uppfattar judar som de missuppfattade barnen som de andra
gillade att reta, med tanke på hur de har blivit behandlade under historien av
motståndare och att den bilden man fått av judar egentligen enbart stämmer till
50 eller mindre procent. Jag uppfattar sånger med endast en röst sjungandes
lugnande, vilket kan ge en förklaring till mitt harmoniska tillstånd efter
gudstjänsten.
Ifall jag
utebliver alla rykten, misstolkande bilder och förhastade åsikter om judendomen
så är det ändå bara en annan verklighetsuppfattning, precis som alla andra
människor har. Men att denna verklighetsuppfattning innefattar en och samma
tro, som delas med cirka 13,8 miljoner andra judar runt om i världen.
Flemingsberg
SvaraRaderatisdag 24 december 2013
Hej Maja!
Jag hoppas att du har det bra!
Tack för din rapport. Äntligen har jag fått tid och kraft att ta mig genom den – och det på självaste julafton 2013! Du kanske frågar dig: ”Har han inte något roligare att göra på julafton?” Svaret är enkelt, kort och koncist: ”Nej!”
Och till rapporten:
Du har besökt den stora synagogan i centrala Stockholm. Din rapport är fyllig och fylld av information. Du har en bra bakgrundsbeskrivning och en bra beskrivning av dina eftertankar. Det jag skulle önska mer av är själva proceduren i synagogan. Det är frågor såsom:
- Hur blev ni mottagna (efter den sedvanliga kontrollen) före, under och efter gudstjänsten?
- Hur utfördes gudstjänsten?
- Hur stor del av den utfördes på hebreiska respektive svenska?
- Vilka ålderskategorier var främst representerade?
- Hur stor del av deltagarna var män respektive kvinnor?
- Vad hade deltagarna för sort kläder/huvudbonader?
- Vilken roll spelade kantorn respektive rabbinen i ceremonin?
- Fanns det andra personer som var på altaren? I så fall vilka uppgifter tilldelades dem?
Det skulle vara underbart om du gav svar på ovanstående frågor!
Ännu en gånga tack för en bra rapport!
Mvh
Nader