Religionskunskap 1

Besöksrapport nr.2 – Moské
Av: George Elzouki

En moské är en av flera intressanta platser som jag aldrig tidigare har besökt och har alltid velat besöka. Detta eftersom en moské tillhör världens näst största religion, nämligen islam. Bortsett från att det är en väldigt omfattande plats, har jag väldigt många människor i mitt liv med olika trosuppfattningar och däribland muslimer. Mitt syfte med detta besök är att få en bild av muslimernas liv inom just religion och försöka öka mina kunskaper om denna tro. Jag kommer att kunna se hur muslimer samt hur vänner till mig utövar sin religion i en moské.

Mot Moskén

För drygt två veckor sedan tog jag och Stephan beslutet att ta oss till en moské. Det fick bli moskén i Södermalm eftersom vi ungefär kände till vart vi kunde hitta den sedan tidigare. När vi kom fram till Götgatan i Södermalm såg vi från början enbart en mängd polisbilar som patrullerade i området. Slutligen syntes minaret till (ett slags torn i anslutning till moskén) och därefter kunde vi bekräfta moskéns exakta plats. Minaret brukar användas till att kalla muslimer till bönen salat men i just denna moské vi besökte var detta inte tillåtet.

I Moskén
På väg upp för trapporna mot moskén syntes endast män till. Hädanefter nådde vi den enorma ingången till den relativt stora moskén och tog oss slutligen in. De hade en sko gräns som vi fullkomligt respekterade. Vi tog av oss skorna och ställde dem på den allmänna skohyllan som stod några meter från ingången. Det märkvärdiga när vi kom in var att det fortfarande bara var män vi kunde se. Förvirrade och lite vilseledda knackade vi på en dörr som låg nära ingången där två personer som verkade högt uppsatta i moskén satt. Vi talade om för dem att vi var besök och de välkomnade oss till kvällssalat (kvällsbönen) som inom kort skulle påbörjas. De frågade även om vi var muslimer av någon anledning.

Vi blev därefter hänvisade till bönerummet. Strax innan bönerummet låg en trappa ned som ledde till tvagningsrummet. Tvagningen innebär en rituell reningsprocess för muslimska kvinnor och män och går ut på att tvätta ansikte, armar samt fötter. Vi som inte var muslimer kunde direkt inta bönerummet utan att tvaga oss.

Bönerummet var väldigt stort och liknades vid en stor gymnastiksal täckt av en gräsmatta. Det jag ännu en gång la märke till var att enbart män befann sig i bönerummet. Just då förstod jag inte direkt varför och ville helst inte fråga heller men senare tog jag reda på att kvinnor har ett eget bönerum inom vissa muslimska inriktningar. Det var relativt många män i salen och de flesta såg väldigt gamla ut. Vi satte oss försiktigt ned på mattan och undvek att rikta våra ben mot Mekka i och med att det betraktades som respektlöst. Vi inväntade kvällssalat.

Imamen (en vitklädd man som håller gudstjänsterna i en moské) inkom för att påbörja bönen. Bönerna hölls självklart på arabiska eftersom att böner på andra språk betraktas som ”ej äkta” eller enbart tolkningar av den heliga skriften. Trots mina arabiska språkkunskaper kunde jag inte tolka bönen. Detta eftersom språket är annorlunda för mig under en bön, det är lättare att förstå det vardagliga arabiska språket. Församlingen i lokalen började plötsligt böja sig framåt med händerna på knäna, böja sina ben och sedan gå ned på knä. När de var väl nere på golvet placerade församlingen händerna på mattan och sedan sina huvuden mellan sina händer på mattan. Detta såg ut att vara en typ av muslimsk ritual.

Efter att ha åskådat den muslimska gudstjänsten i ungefär 30 minuter avslutades den. Vi reste oss upp, gick mot skohyllorna, tog på oss våra skor och lämnade moskén.

Efter Moskébesöket

Besöket var både för och emot mina förväntningar. Det var även en del överraskningar som visade sig. Trots att jag inte fick någon helig eller speciell känsla i moskén var det en upplevelse fylld av nya kunskaper. Detta kan bero på att jag inte deltog eller hade förståelse under ceremonin men även för att jag inte är muslim. 

När jag kom in dit i början så märkte jag att de inte var främlingsfientliga eller liknande vilket de var i Synagogan. Även muslimer har varit förföljda men möjligtvis inte i samma grad som judar. De välkomnade oss varmt utan några som helst misstankar. Efter besöket tänkte jag då att de respekterade alla människor och trosuppfattningar. Detta kan även bero på att de är den senaste religionen och accepterar alla religioner före Islam.

Gudstjänsten i moskén var väldigt annorlunda i jämförelse med exempelvis judarnas och de kristnas gudstjänst. Här kommer ett par punkter jag tänkte ta upp angående dessa:
- kvinnor och män
- bönen
I moskén la jag märke till att kvinnor och män var uppdelade i två olika bönerum. Detta kändes fel för mig och kändes inte direkt som jämställdhet. Jag undrar varför det är så än idag men det är väl en muslimsk inriktning som är relativt fundamentalistiska. Däremot i synagogan och kyrkan jag varit på har kvinnor och män sina gudstjänster gemensamt vilket jag tycker är ett stort steg framåt för jämställdhet i samhället.

I moskén, enligt den muslimska tron, måste bönerna såväl utövas på enbart arabiska eftersom skriften på arabiska är den enda heliga äkta skriften. Det är inte alla människor som har förståelse för det arabiska språket vilket gör det mycket svårt för dem att utöva religionen. I kyrkan och synagogan kan böner utövas på alla möjliga språk. Språket kan vara anpassat beroende på vilket land det är och exempelvis olika kyrkor i Sverige kan utöva bönen på olika språk beroende på vilken kyrka du går till.

Tack för att ha läst min rapport! Kommentarer skulle uppskattas.