Kristofferuskyrkan
Järna
Efter
att ha besökt en enligt min mening klassisk svensk kyrka både när det kommer
till såväl utseende som ceremonier ville jag besöka något annorlunda. Av dessa
faktorer bestämde jag mig för att besöka ett lite annorlunda samfund men som
har kopplingar till kristendomen, för att se skillnader och likheter mellan de
olika inriktningarna. Efter att ha besökt Krisofferuskyrkans (Järna) hemsida
och undersökt vilket datum som skulle passa mig och såväl min syster som jag
tvingat med bestämde vi oss att besöka människovigningens handling som man kan
jämföras med en mässa i den svenska kyrkan.
Innan
besöket hade jag endast varit inne i kyrkan en eller två gånger tidigare och då
inte under en religiös ceremoni dock hade jag åkte förbi kyrkan ett flertal
gånger eftersom som min lossas-mamma arbetar i närheten.
Byggnaden
är en någorlunda cylinderformad byggnad med ingången som sticker ut från den
annars runda konstruktionen. Fasaden är putsliknande material men ser dock ut
som lera, delar av taket är trä vilket gör att utsidan ser väldigt unik eller
annorlunda ut.
När man
går genom ingången och in i foajén kan man gå runt hela ”innerskalet” av
kyrkan, när man går varvet runt ser man tavlor målade av olika konstnärer på
väggarna. När man väl går in i själva innerskalet är väggarna målade med
väldigt vattnig lila färg, stolar är ställda på höger samt vänster sida om mig
och över mig finns en läktare där en orgel står.
En av de
två prästerna vid kyrkan visar oss runt och berättar en del om dess ursprung.
Han visar exempelvis oss församlingsrummet som är målat med vit färg, stolar i
en cirkel och i mitten av denna cirkel står ett ljus på dess ljusstake.
Kristofferuskyrkan är knuten till den antroposofiska livsåskådningen alltså med stöd av Rudolf Steiners livsuppfattning. Steiner såg den som en förnyad kristendom och den på inner om den romersk-katolska kyrkan där dem exempelvis har sju sakramenten: Dop, vigsel, bikt, prästvigning, konfirmation, nattvard och den sista smörjelsen.
Kristofferuskyrkan är knuten till den antroposofiska livsåskådningen alltså med stöd av Rudolf Steiners livsuppfattning. Steiner såg den som en förnyad kristendom och den på inner om den romersk-katolska kyrkan där dem exempelvis har sju sakramenten: Dop, vigsel, bikt, prästvigning, konfirmation, nattvard och den sista smörjelsen.
Det började
med att prästen läste upp bönen fader vår och därefter en kort predikan.
Prästen predikade om juletiden och den vår som snart kommer. Efter det hörde
jag orgeln spelas och alla de människor som var i salen lyssnade. Det var en
väldigt blandad skara unga och gamla som närvarade dock såg jag framförallt att
majoriteten var medelålders med sina barn. Hursomhelst. Det avslutades med
prästen återigen predikade men nu handlade det om skapelsen och att den skall
räddas undan döden och dess välde.
Efter
ceremonin fick jag intrycket av att detta var väldigt olikt Hölö kyrka som jag
besökt tidigare då alla som närvarade under ceremonin där kunde tolka prästens
ord och infall. Detta var inte möjligt för församlingen att göra tolkningar
eller improvisationer. Jag hade en aning om att på grund av att kyrkan var
knuten till antroposofin var det en självklarhet att församlingen skulle kunna
tolka fritt men så var inte fallet.
Avslutningsvis,
den stora skillnaden mellan dessa två trosuppfattningar är tolkningsfriheten
som existerar under gudstjänsten vid Hölö kyrka och den finns inte på samma
sätt vid Kristofferuskyrkan. Detta kan vara en anledning till att många andra
kristna inriktningar inte samtycker samt accepterar kristensamfundet.
Tumba gymnasium
SvaraRaderaFredag 10 januari 2014
God dag Jesper!
En ny dag har påbörjats och jag börjar genomgång av besöksrapporter jag har på datorskärmen för idag med dina två rapporter!
Jag börjar det hela med din rapport från besöket på ”Kristofferuskyrkan i Järna”, en nyreligiös frikyrka med rötter i Rudolf Steiner och antroposofin, ett besök som du gjorde tillsammans med din syster för en tid sedan (det står inte när besöket ägde rum).
Du har motiverat ditt val på ett mycket bra sätt.
I bakgrundsbeskrivningen har du gett läsaren möjlighet att få en känsla om kyrkans yttre miljö och byggnad. Det är bra. Läsaren kommer då att känna sig mer delaktigt i besöket.
Du skriver även en del om den ideologiska bakgrunden till kyrkan du har besökt. Även detta gör du på ett bra sätt.
Själva processbeskrivningen är mycket kort (drygt fem rader lång). Enligt din rapport begränsades gudstjänstens innehåll till ”Fader vår”, en kortare predikan om juletid och ännu en kortare predikan som ” nu handlade det om skapelsen och att den skall räddas undan döden och dess välde”.
Sedan kommer dina slutord. Enligt din mening handlar de främst skillnaden om att ”tolkningsfriheten som existerar under gudstjänsten vid Hölö kyrka och den finns inte på samma sätt vid Kristofferuskyrkan.”
Du har prytt rapporten med en bild som visar kyrkans yttre.
Jämfört med den förra rapporten är denna rapport mindre engagerad och därmed mindre engagerande. Du har velat fullgöra en plikt och du har gjort det!
Tack för din rapport.
Nader