Moskén i
Fittja
Här
kommer min andra besöksrapport. Jag tänkte berätta om mitt besök hos moské som
jag hade gjort förra sommaren med min kompis ebru, då det var Ramadan. Vi var i
moskén på en kväll tid. Jag vill kort förklara vad det innebär att vara i
moskén på kvällar när det är fastemånad. Själva gudtjänsten kallas för tarawih,
bönen kallas också då för tarawih, sista bönen man ber på en dag, och det är
bara så under ramadan. Man ska helst be tarawih i moskén, då själva syftet är
att man ska församlas och be tillsammans. När det är ramadan då är det likadant
för de flesta muslimer, man vaknar på natten och äter mat (sahur) tills
soluppgången innan man börjar fasta, man fastar till solnedgången, efter man
har ätit igen då går alla till moskén för tarawih.
Den här dagen var en av ramadan dagarna där
ebru och jag gick tillsammans till Fittja moskén efter vi åt mat. vi brukade gå
varje dag till tarawih. Man kan antingen tvätta sig hemma eller där alltså
tvagningen. Jag brukade alltid tvätta mig hemma och sen gå. Fittja moskén ser ut
nästan likadant som vanliga moskéer. Förutom att den har en minaret till
skillnad från andra moskéer som brukar ha två eller flera. Det finns en sahn alltså fontän för
tvagningen innan gudtjänst. Man brukar
tvätta sig där när det är sommar. Fittja
moskén har tre våningar. Första våningen består av ett stort rum där man brukar
ha föreläsning eller när moskén är full kan man också gå in dit och be där. Och
sen finns det toaletter för tvagning. Andra våningen är största delen av moskén
och är männens del. Det är där själva bönesalen ligger. Det finns en mihrap
mitt emot bönesalen som pekar ut riktningen i bönen (qibla) det finns
kalligrafi på mihrab som är på arabiska.
Golvet är täckt med röda mattor och det finns en stor kristall lampa på
taket. Det finns en minbar åt höger det
är den höga predikstolen. Tredje våningen består av en stor balkong runt om
bönesalen som är för kvinnor och barn de kan se bönesalen och följa imamen
därifrån.
Det
första man gör är att ta av sig skorna när man går in moskén. Jag och ebru
brukade ta hissen för att gå upp till balkongen. Balkongen var nästan full när
vi gick in samma som bönesalen. När imamen kom så började bönen. Det som skiljer tarawih från vanliga böner är
att den är längre. man följer efter imamen men man ber inte högt, imamen säger
bara högt ”Allahu ekber” varje gång man böjer sig eller går ner till golvet för
att alla ska göra samtidigt. Kvinnor och män ber på olika sätt. t.ex. i början
av gudtjänsten lägger kvinnor sina händer på brösten medan männen lägger på
magen.
Efter
gudtjänsten så satte sig imamen i minbaren för att predika och be till gud för
hela församlingen. Alla öppnar sina händer och handflatan riktar mot ansikten.
Imamen ber en och en och församlingen säger ”amin” efteråt. Just i Fittja moskén pratar och ber imamen på
turkiska men ibland på arabiska. Men eftersom att det brukar finnas muslimer
från andra länder då blir det för det mesta på arabiska som då är muslimernas
gemensamma språk. Efter bönen började tre män sjunga delar av Koranen. Innan vi
skulle gå kom en kvinna till oss och delade tomma kuverten för att samla in
pengar från alla. Man skulle ta hem dem och hämta tillbaka nästa gång. Pengarna
skickas sedan till de fattiga människor som välgärning. Det som skiljer åt
fastemånaden från andra månader är att under ramadan avstår man ännu mer från
att begå synd. När man fastar, avstår man mera av att göra elaka saker som att
säga fula ord m.m. man lever religionen ännu mer. Jag ser det som ett tillfälle
då jag är mer aktsam med allt jag gör.
När vi
gick ner igen för att gå hem kände jag mig jätte bra, det är för att jag är
muslim och mår alltid bättre när jag är i moské då jag känner att jag är
förtjänt till min Gud, jag håller det kärast i hjärtat, det går egentligen inte
förklara med ord hur man känner sig, Jag känner verkligen heligheten därför
respekterar jag alla andras tro för att jag kan tänka mig att de känner också
precis som mig när de är på plats. Men däremot föddes jag som en muslim och
inlärde mig allting såsom en muslim gör och tackar för min gud att jag är som
jag är.
Flemingsberg
SvaraRaderaLördag 18 januari 2014
Hej igen Bagdat!
Jag har redan läst och kommenterat din första rapport. Då är det dags att påbörja inläsning av den andra rapporten. Kommentarerna kommer därefter!
Den andra besöksrapporten har du ägnat åt ett besök som du tillsammans med din klasskamrat och vän hade i somras (i samband med fastemånaden Ramadan) i moskén i Fittja.
Bakgrundsbeskrivningen är mycket bra. Du beskriver anledningen till att ni var där en kväll och du ger läsaren information om ”Tarawih”, gudstjänsten och den gemensamma bönen under fastemånaden.
Du beskriver moskén i Fittja, dess innandöme och rådande traditioner för den som besöker moskén på ett bra sätt. Läsaren får bra information om byggnaden inifrån och det är bra.
Du har skrivit att imamen predikade efter bönen. Tyvärr har du inte skrivit vad han pratade om. Synd! Det hade varit bra om du förmedlade läsaren även den informationen.
Din upplevelsebeskrivning handlar om vilka känslor fyller dig som en muslim när du har besökt en moské och när du har deltagit i bönestunden där och självklart går det att förstå dig och dina känslor.
Även den här rapporten har berikats med en bild och jag undrar om bilden är din egen!
Tack för en bra rapport.
Mvh
Nader