Bagdat Cetin - Besöksrapport 1, Jehovas vittnes Rikets sal i Tumba

Jehovas vittnes Rikets sal i Tumba

Nu var det dags för mig att skriva min första besöksrapport. Jag tillsammans med mina tre klasskompisar bestämde oss att besöka Jehovas vittne i Tumba 11/12 då vi hörde att klockan nitton skulle de ha gudstjänst. Varför jag har valt att besöka just Jehovas vittne är för att jag alltid haft nyfikenhet över deras tro och deras uppfattning av bibeln och vad det var som skiljde de åt från kristendom samt hur deras gudstjänst såg ut.

När klockan var 19:00 var vi framme, när jag såg byggnaden så frågade jag mina kompisar om vi hade kommit rätt, för det såg inte alls ut som en helig plats eller den var inte lik till en kyrka eller liknande religiösa platser där man har gudtjänst. Inte vad jag hade föreställt mig i alla fall.  men på dörren stod det stort Jehovas vittne så att man förstod att det inte är någon vanlig byggnad. När vi gick i byggnaden så var det en man och kvinna som välkomnade oss. Deras bemötande var väldigt trevligt och varmt de frågade vilken skola vi gick i och varför vi var där och så sa vi att vi kom från Tumba gymnasium och har valt att besöka Jehovas vittne för att sedan skriva en rapport om det. De sa att de var glada över att vi var där och de sa att vi kunde fråga allting till dem så att vi får svar på våra frågor. Sedan fick vi hänga våra jackor vid ingången och gick in till salen tillsammans med mannen och kvinnan. Det första som jag la märke till när jag gick in till salen var att det var en vanlig plats med en scen som stod mitt emot med stolar i rader framför. Salen var ganska stor och det fanns fönstren på båda hållen. Alla stolar var nästan fulla förutom två, tre rader på baksidan alla som satt var fin klädda, männen var klädda i kostymer och kvinnor i kjolar. Jag fick reda på att det var pga. att de visar respekt till sin Gud och den plats där de tillber honom. Vi satte oss längst bak tillsammans med kvinnan och började lyssna föreläsningen. Vi fick varsin broschyrer som alla andra besökare hade som de tillsammans läste genom med predikanten som stod på scenen. predikanten var också klädd i kostym det var inget som skilde åt honom från andra, och han kallades äldste broder och det var därför han höll talet.

 När han läste upp det som stod i boken ställde han frågor till åhörarna, den som ville prata räckte upp handen och fick ordet, och efter det märkte jag att alla hade en mikrofon bredvid sig som var kopplade till stolar. Och det som jag la märke till var att predikanten visste allas namn, när de räckte upp handen gav han ordet till de genom att säga deras namn, till kvinnor sa han systern … till män sa han broder … då frågade jag hur han kunde allas namn och varför han kallar alla för syster eller broder. Att han kan allas namn och kallar de för syster och broder var för att de kände varandra nära och därför kallar de varandra för syster och broder. Det var något som jag tyckte om jätte mycket. Att de verkligen ser varandra som syskon.

Gudtjänsten bestod av att predikanten (äldste brodern) läste genom boken och kopplade texterna till bibeln och lät församlingen läsa kapitlen av bibeln och diskutera. Ibland var det andra biträdande män och kvinnor som gick upp till scenen för att läsa upp viktiga delar av bibeln. Det som stod i texter var olika frågor som de diskuterade om t.ex. hu de hjälper till vid katastrofer. Jag själv läste genom häftet och kände verkligen att de är tjänstvilliga av att hjälpa de behöriga utan att förvänta något från dem, bara de får beröm av sin gud räcker, ansåg jag. Gudtjänsten varade i en timme ungefär och förutom att läsa häftet och delar av bibeln så sjöng de också, och de spelade även en kort pjäs eller liknande, det var kvinna som satt bredvid oss spelade pjäsen tillsammans med en annan kvinna, det handlade om varför man ska vara en god människa och vad det innebär. Det tycker jag var annorlunda och ovanligt om man gör en jämförelse mellan olika religioners gudtjänster, men jag tycker att det var väldigt bra.

När vi började röra oss för att gå, så fortsatte föreläsningen fortfarande. manen och kvinnan som hjälpte oss i början följde efter oss till utgången, och frågade vad vi tyckte och hoppades att vi har haft det trevligt. De sa ännu en gång till att de var väldigt glada över att se oss där och de undrade om vi hade några frågor till dem. vi ställde frågorna som vi undrade. T.ex. vad är det som skiljer Jehovas vittne från kristendom? Och det var tolkningen av bibeln som skiljde åt deras tro från kristnas. De tror inte på treenigheten alltså att gud och Jesus inte är en och samma. Eftersom vi ställde många frågor till dem så bjöd de in oss till deras lilla biblotek där de har alla sina broschyrer bibel och böcker. Vi fick två broschyrer som heter ”goda nyheter från bibeln” och vilka gör Jehovas vilja i vår tid” och sen så fick vi en liten bok som heter ”vad lär bibeln” som innehåller en sammanfattning av viktiga delar i bibeln. De ville även att vi skulle besöka deras hemsida. Efteråt så gick vi tillbaka till utgången för att gå hem, de tackade ännu en gång till för att vi kom, de hoppades att det skulle gå bra för oss i skolan. jag uppskattade verkligen deras trevlighet, mänskliga värme och välkommande och allt.

Det jag har förstått utifrån det här besöket är att en viktig del av deras tro består av att de försöker upplysa andra människor med deras tro. Det är som en tjänst att vara en förmedlare för dem enligt min uppfattning. Visst är det så hos alla religioner att alla representerar sin egen tro men, det är lite mer annorlunda hos Jehovas vittnen, det är ovanligt att se en jude eller muslim att känna det som en tjänst att förmedla, inte lika vanligt som Jehovas vittne i alla fall. Jag respekterar verkligen deras tro och blir uppskattad av deras respekt mot oss.  Respekt är ömsesidig. Respekt är inget man ska kräva utan något man måste förtjäna.