Besöksrapport - Malin Eklund-Larsen sa11sa

Veckomässa i Nykvarn kyrka

För ca en vecka sen så bestämde jag och Martin för att göra en grupp till våra besök. Martin och jag bestämde att vi skulle åka till Nykvarn kyrka onsdagen den 9 oktober, när dom har veckomässa klockan 18.00. Men det blev inte bara vi 2, utan vi frågade även Ellenor om hon ville vara med i gruppen. Men dagen innan (alltså igår tisdag 8/10) så frågade även Jennie om hon fick följa med. Och vi svarade då varför inte, det blir roligare med fler.

Då var det onsdag (idag) igen och vi började planer lite hur vi skulle komma ut dit. Tillslut blev det så att Jennie, Ellenor och jag tog tåget tillsammans in till Östertälje, och där hämtade Martin upp oss. Väl framme med gott om tid så tog vi det lugnt. När det var ca 10 minuter kvar tills allt skulle börja så gick vi in i kyrkan.

Kyrkan så mer ut som ett normalt hus än en kyrka. Man kan beskriva den som ett fyrkantigt block med ett trubb liknande tak, som bara var över "salen" där själva gudstjänsten är i. Inuti så är det ganska likt alla de andra kyrkorna jag varit i förut. Ett kapprum väldigt nära ingången där vi både hängde av oss jakorna och lämnade skorna. För fick jag konstiga reaktioner samt blickar av resten av gruppen när jag sa "jag tror vi ska ta av oss skorna". När vi alla har gjort det går vi in i salen, och på vägen dit möter vi prästen som hälsar glatt och trevligt på oss.

(bild från internet, glömde ta en egen bild)

Nyfiken som jag var så började jag kolla runt omkring mig för att se allt. Jag lägger märket till en ska. Det är att de som redan är där inne har ett blad där veckomässans "schema" är. Jag bestämmer mig då att gå och kolla om jag hittar den men det gör jag inte. Men jag frågar Martin om han visste, så då gick han iväg och hämtade till oss alla fyra. Det jag även ser är att det är väldigt ljust och fint i salen vi sitter i. Raderna vi satt på var riktade lite snett framåt. När man gick in i salen så kunde man direkt se en "ljusboll"(kommer inte på vad det heter) där man kunde tända ett ljus senare.

Klockan hade nu slagit 18.00 och allt började. Det började med att prästen visade vilken bok vi skulle läsa psalmerna ur. Boken hette Ung psalm och vi sjöng psalmerna 36, 112 och 299 under gudstjänsten. Följande hände under "mässan": Psalm 36 sjöngs, prästen berättar om beredelsen, syndabekännelsen och bön om förlåtelse och även delade med sig av sin egen erfarenhet. Därefter så läste alla ett stycke från veckomässans bad, efter det pratade prästen om förlåtelsen och tackbönen. Vi läste ännu en gång ett stycke ur bladet och efter det sjöng vi psalm 112. Efter psalmen så sa vi lovsägelsen, sen sa vi psalmen "helig", även Nattvardsbönen och Herrens bön. sen var det dags för brödsbrytelsen, och ganska direkt efter så skulle man räcka varandra handen och önska "Herrens frid". Sen var det ett till stycke ur häftet och sen var det måltiden (kommunionen) som var på schemat. Då ställde vi oss alla i en cirkel/halv måne och ta emot bröd (kalk så alla kan äta ) och vin. Man kunde om man inte ville ha det lägga upp höger hand på vänster sida bröst (hjärtat). Jag och Martin gjorde så medan Ellenor och Jennie tog emot bröd och vatten. Efter det var det tack bön igen, därpå välsignelsen. Efter välsignelsen var det sista psalmen 299 som alla sjöng, sedan blev alla tysta och postludium spelades.

Under själva mässan/gudstjänsten som varade ungefär 30 minuter, så kände jag mig väldigt lugn av harmoni på grund av att prästen visade sig lugn och skapade någon speciell känsla i salen. Men jag hann även lägga märke till ganska många saker. Det var väldigt många ungdomar, några som var i vår ålder, några nått år äldre och ganska många som var yngre men det var sånna som ska konfirmera sig. Jag blev lite irriterade på dem. För att de satt och höll på med sina telefoner hela tiden och inte koncentrerade sig på själva gudstjänsten. Sen fanns det några äldre personer där (alltså i åldern 45+). Jag hade en kille bakom mig som var några år äldre än mig, och varje gång det var en psalm så sjöng han jätte högt. Så jag kan meddela att jag hade en fin stämma på min vänstra sida (Ellenor) och en ganska jobbig stämma precis bakom mig under gudstjänsten.

När vi var klara från detta så var min första tanke vad snabbt det här gick. När vi kom ut från kyrkan så började vi prata lite om vad vi tycket och vilka olika intryck vi fick. Men även vi alla tyckte att det var skönt på något vänster att det var över. Vet inte varför men det kanske är för att jag inte har varit på sådant här förut.

Det är många som gör det jag inte gör. Det är många i min omkrets som är kristna och som går då till kyrkan regelbundet. Därför kan jag känna mest och störst relation till kristendomen. Men eftersom jag är uppvuxen i ett samhälle där många kristna har bott samt bor så har jag påverkats väldigt mycket. men kan nog bli lika påverkad av andra religioner och livsåskådningar, för jag vet inte helt och hållet vad jag tror på, så jag = agnostiker. Om man ska säga vilken religion/livsåskådning man tillhör så säger jag nog att jag tillhöt kristendomen. Varför? Jo, för att jag "inne" redan i deras traditioner osv. Religionen i sig tycker jag inte så mycket på till vardagen. Men jag undrar lite hur man som troende vågar lita på någon som inte är någon i verkligheten. Men det är också fascinerande hur så många tror på en och samma sak. Det är inte alls som hinduismen och buddhismen.

 Sida ett och två ovanför.

Sida tre och fyra ovanför.