Synagoga Frida Nilsson HU11

Stockholm Stora Synagoga

För mitt tredje och slutliga besök beslutade jag mig för att besöka en synagoga som ligger på Wahrendorffsgatan 3B, som är en tvärgata i höjd med Kungsträdgården i centrala Stockholm. Jag gick dock inte dit själv utan jag och Maja beslutade oss för att på fredagen den tjugonionde november ta oss dit tillsammans, då varken hon eller jag hade en särskilt stor koll på var synagogan var belägen. Vi hade fått veta att vi skulle närvara på en judisk gudstjänst som startade klockan 17.30. När vi väl hittade dit blev vi bemötta av en säkerhetsvakt som stod utanför grindarna som avskilde synagogan och den judiska församlingens lokaler från gatan utanför. Det som skiljde denna religiösa plats från de andra platser jag har besökt är att de har en väldigt hög säkerhet och låter inte vem som helst komma innanför grindarna. Det här grundar sig i att de tidigare har blivit utsatta för hot och attentat, vilket enligt mig gör att deras höga grad av säkerhet är oerhört förståelig.

Säkerhetsvakten frågade oss vad vi hette, varför vi besökte synagogan, varifrån vi kom, samt om vi bar på några vassa objekt eller något annat som skulle kunna användas som vapen. Vi fick sedan visa upp våra legitimationer samt öppna våra väskor om vi hade några. Men i och med att vi inte hade några andra tillhörigheter med oss förutom våra jackor, fick vi gå in till innergården. Vi visades sedan vidare till synagogans ingång som låg mellan synagogan och den judiska församlingens lokaler. På vägen stannade vi upp för att vi upptäckte att hela väggen på huset bredvid var täckt av inristade namn. Det var namn på alla de judar som fått mista livet i olika koncentrationsläger under andra världskriget. Det som slog mig mest var hur otroligt många namn det var, då det är svårt att riktigt ta in hur många som faktiskt dog under den tiden. Tidigare i år besökte jag och min familj koncentrationslägret Auschwitz när vi var på en semester i Polen och det gör att jag har en högre förståelse för vad som verkligen skedde i lägret samt hur allvarligt judehatet verkligen var. Jag förmodar att den judiska församlingen har dessa namn uppskrivna för att dagligen bli påminda om de som miste sina liv och hedra dem, samt bli påminda om hur de inte vill att det ska bli igen.

När vi väl kom in i byggnaden fick vi ta av oss våra ytterkläder och sedan gå upp för en trappa som ledde oss till synagogan. Det första jag tänkte på var hur vackert utsmyckad lokalen var. Det var en stor och mäktig lokal med balkonger och träbänkar. Alla väggar hade detaljer i guld samt i andra färger. I taket hängde kristallkronor och alla olika inredningsdetaljer gav en väldigt mäktig samt hemtrevlig känsla. Längst fram i lokalen stod ett altare med bland annat den sjuarmade ljusstaken Menorah, som är en helig symbol inom judendomen. Sju är ett heligt tal och den sjuarmade ljusstaken symboliserar fullkomlighet.

Längst bak i lokalen blev vi tilldelade varsin Siddur som är judarnas bönbok som används vid gudstjänster. Jag och Maja satte oss sedan ungefär mitt i lokalen för att vänta på att ceremonin skulle börja. Vi fick berättat för oss Vi fick berättat för oss att ickta bilder inne i synagogankanta med det herbeiska språket.r det skrivet på hebreiskaen hudvudbonav en man som deltog i gudstjänsten, att det i vanliga fall är så att män och kvinnor sitter på olika sidor av altargången men att det vid gudstjänsten på fredagskvällar inte gäller. Inne in lokalen var det väldigt få människor och det berodde på att det närvarar fler på lördagsgudstjänsten. Deltagarna var både kvinnor och män så väl som yngre och äldre människor. Varje individ av manligt kön hade på sig en huvudbonad som kallas för en kippa som är obligatorisk för männen att ha på sig under gudstjänster.

Strax därefter steg rabbinen upp till sin talarstol och talade om för oss som var i lokalen att det nu skulle starta. Vi började med att slå upp bönboken på den första sidan för att sedan kronologiskt arbeta oss genom en stor del av boken. På varje uppslag var det skrivet på både hebreiska och svenska vilket var väldigt bra för oss som inte är bekanta med det hebreiska språket. Genom hela gudstjänsten som varade i ungefär 50 minuter, fick vi ta del av en mängd böner som alla handlade om judarnas tacksamhet inför deras herre samt någon bön om sabbaten. När vi skulle sjunga två av bönerna vände alla sig i lokalen om i riktning mot den bakre delen av lokalen. Mannen framför oss talade om för oss att vi skulle göra det också. När jag väl hade förstått hur det gick till, kändes det inte alls lika ovant som inför den första bönen. Varje bön sjöngs på hebreiska medan allt tal mellan bönerna var på svenska. Det här var enligt mig väldigt effektivt då jag förstod meningen bakom de böner som sjöngs samt att jag fick ta del av hur bönerna ursprungligen låter. En sak som upprepades ett flertal gånger var att de troende skulle komma ihåg att de bara har en gud, samt att de ska vara stolta över det.

När gudstjänsten var klar, skakade vi hand med mannen som satt framför som dessutom var samma man som talade med oss tidigare under besöket. Han sade Shabbat shalom som betyder "Må din sabbat vara fridfull" och för att vara artig sade jag samma sak tillbaka. Gudstjänsterna som hålls på fredagar hålls inför sabbaten och därför sade han den frasen. Sedan rörde vi oss mot utgången och lämnade tillbaka bönböckerna. Efter att vi hade lagt tillbaka böckerna begav vi oss mot kapprummet som låg en trappa ner. När vi tog oss ut från synagogan funderade jag över vad jag precis hade fått äran att uppleva och jag insåg snabbt att jag verkligen hade tyckt om det, trots att det ibland kändes lite utdraget i och med att jag inte förstod allt rabbinen sade. Men i det stora hela tyckte jag att det var väldigt intressant och givande, då jag tycker att det är väldigt intressant att ta del av olika religioner. I och med att jag inte tror på något speciellt, är det nog enklare för mig som inte är så partisk till någon speciell religion att kunna se objektivt på de olika de olika trossystemen.

Stockholms Stora Synagoga är belägen så att den inte går att finna om man inte går in på just den gatan den ligger på, då synagogan är gömd bakom en rad av andra byggnader. Jag tyckte att synagogan var väldigt vacker och den var byggd i orientalisk stil med enkel utsmyckning i form av vita husväggar. Trots att utsidan av byggnaden inte säger så mycket, gör insidan det. Insidan av byggnaden är oerhört vacker och den satt kvar på näthinnan långt efter att jag hade lämnat platsen. Jag anser att det är viktigt att det finns en religiös plats så pass centralt i huvudstaden, då det då finns en större chans till att fler upptäcker judendomen och blir intresserade och det kan leda till att den judiska församlingens medlemmar ökar i antal.

Judendomen är en av de äldsta religionerna i världen och har närmare 20 miljoner utövare runt om i världen, varav det i Sverige finns närmare 20 000 troende. Jag tycker att judendomen är en av de mest intressanta religionerna. Det här beror på att den har så pass mycket historia, samt att den är moder religionen till både islam och kristendom. Det är viktigt att bevara de gamla religionerna, men samtidigt också att bli ständigt påmind om historien som har lett fram till hur judendomen är idag. Ett exempel på en sådan påminnelse är det som stod skrivet på väggen utanför ingången till synagogan. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå hur en människa kunde orsaka att så pass många dog. Det är obehagligt att tänka på hur mäktig en person kan vara och det är något som visar på hur svaga vi människor runt omkring egentligen är. Det är oerhört lätt att greppa tag i det som känns tryggt i stunden men det kan visa sig vara sitt största misstag. Judarna är bara en av de få grupper som blev utsatta för massmorden under det andra världskriget, men de var däremot en av de största grupperna. Dessa händelser har lett till att jag har en respekt för det judiska folket och deras historia, samt att jag är fascinerad över hur bra de har återhämtat sig, trots de som har skett tidigare. Jag kände att jag lärde mig otroligt mycket om judendomen genom besöket och jag skulle verkligen vilja rekommendera andra att besöka synagogan för att även dem ska kunna få en djupare förståelse för judendomen.