Här kommer äntligen min första besöksrapport.
I början av månaden eller rättare sagt den
7-e november kom min morbror från Serbien med sin familj på besök. Vi pratade
om olika religioner och de undrade om vi, alltså ortodoxa, hade någon kyrka här.
Då berättade jag att vi har en Serbisk ortodox kyrka till och med. De ville
jätte gärna se den och jag tänkte att det skulle vara bra för mig själv att
besöka kyrkan igen och sedan skriva en besöksrapport. Vi kom överens att besöka den
nästa helg, troligtvis på en söndag eftersom söndag är den vilodagen inom
kristendomen då man besöker kyrkan.
17/11 söndag- När vi vaknade kollade vi när
kyrkan är öppen och såg att liturgi börjar kl.10:00. Kyrkan heter S:t Sava och
ligger i Enskede. Sankt Sava är Serbiens nationalhelgon samt skolans
helgon och alla skolor i Serbien firar honom. Hur som helst, vi åkte dit och på
kyrkans parkering fanns det många bilar. Jag blev lite förvånad eftersom jag
inte visste att kyrkan är så besökt. Min släkt blev positivt överraskad hur fin
den var. När man kommer in i kyrkan så gör man kors och kysser väggen. Ett
helgon är målad på denna väg. När man kommer in i kyrkan är det ganska ljust
och det ser ut som ett vanligt hus. På sidan fanns ställe där man tänder ljus.
Precis vid ingången fanns ett litet rum där man kunde köpa ljus, ikoner osv.
När vi redan var där tänkte vi tända ljus till våra nära och kära.
Ljus tänder man både för de döda och för de
som är fortfarande i våra liv. Jag räknade hur många personer jag vill tända
ljus för och köpte så många. Man tänder ljus för dennes persons lycka, hälsa
osv. Jag kom fram och först tände jag
ljuset uppe (för de som lever fortfarande), men innan jag tände ljuset, gjorde
jag kors, pussade ljuset och tände den. Så länge jag tände den sa jag inom mig
själv vem den är till och vad jag önskar personen. Nere tänder man ljus för de
som inte är med oss längre.
När vi blev klara med det, var klockan nästan
10 och liturgi skulle börja. Själva salen där liturgi ägde rum var jättefin. Allt
var i guld, ikoner stod här och där, alla väggar och tak var i målade i olika
färger och målningar var på olika helgon. Ortodoxa serber firar “slava”, vilket
är en högtid. Då firar man ett helgon och detta helgon är dennes familjs beskyddare.
Därför gick jag fram till den ikonen i kyrkan där min familjs helgon är på,
gjorde kors, pussade den och la pengar. Pengarna lägger man som bidrag till
kyrkan.
Liturgin började, prästen kom fram. Han var
klädd i vit/guld mantel. Han höll i bibeln och började sjunga. Denna liturgi
höll på i en halv timma- 45 minuter. Jag blev lite överraskad eftersom där jag
kommer ifrån, där jag är uppvuxen är människor inte så religiösa. Det fanns en
kvinna som stod bredvid mig under liturgin och sjöng samtidigt som prästen. Hon
kunde alla ord vilket var ganska intressant för mig. Jag såg också en man som
gick ner på knäna och bad. Det var också något nytt för mig eftersom jag trodde
att man ber på det sättet bara inom islam. Men tydligen så finns det även ortodoxa
fundamentalister.
När liturgin tog slut, gick vi fram till
prästen för att ta vin och bröd (vilket symboliserar Jesus blod och kropp). På
väg ut från salen, vid själva utgången, vänder man sig fram och gör kors. I
kyrkan träffade vi olika vänner som vi stod och pratade med. Det var ganska
mysigt, man känner sig varm och man känner verkligen gemenskapen. Det är synd
att jag inte besöker kyrkan så ofta. Har inte vana att göra det, vilket jag
inte är stolt över. Jag gillar att besöka kyrkan och känner mig lugn när jag är
där. Oftast besöker jag kyrkan när det är någon viktig datum, högtid eller
liknande, men borde göra det oftare.
Snyggt upplagt och fina bilder. Har egentligen inget att tillägga annat än bra jobbat!
SvaraRadera// Oscar :)
Flemingsberg
SvaraRaderasöndag 8 december 2013
Hej Natalija!
Jag hoppas att du har det fint!
Tack för en välskriven och detaljerad rapport.
Du har beskrivit bakgrunden till besöket mycket väl. Även händelseförloppet inne i kyrkan har du nedtecknat på ett strålande sätt med en bra och ledig språklig behandling. Bra!
Även bilderna är bra. Den första bilden gör att jag kommer att ta mig dit någon dag för att betrakta lokalen inifrån. Synd att det finns inga bilder på er själva!
Något jag saknar är det ungefärliga antalet besökare samt kön- och åldersuppdelning bland dessa.
Något annat: Vilket/vilka språk användes under ceremonin?
Tro mig: Fundamentalister finns i alla läger!
Ännu en gång tack.
Nader