Birgitta systrarnas kloster av: Refel

Hej

Den 26 november bestämde jag mig för att åka till Birgitta systrarnas kloster tillsammans med Malin, Ellenor och Martin. vi skulle åka dit inför eftermiddagsbönen (vesper) 16.10.

På vägen dit var alla nervösa förutom mig, jag tyckte att det kommer bli en väldigt intressant upplevelse att besöka ett kloster och även besöka systrarna eftersom jag brukade alltid besöka kloster när jag var liten med mina föräldrar men självklart kunde jag inte komma ihåg något av hur det känns att vara i ett kloster därför tänkte jag att det kommer bli jätte kul.

När vi kom fram insåg vi att det fanns väldigt många hur i själva klostret så vi visste inte vart vi skulle ta vägen, man kan säga att vi gick vilse ett tag innan vi träffade en anhörig till en pensionär som hämtade en av systrarna till oss för att visa oss den rätta huset.

Sedan tog vi oss ner till kapellet där två systrar var redan där för att förberedda sig inför bönen.

Vi fick sätta oss längs fram och väntade på att bönen skulle börja, det var väldigt tyst i salen och ingen kunde prata med hög röst för då kan det bli ”respektlös”.

Efter ett tag kom systrarna som var tio stycken och satte sig bredvid varandra, då ringde klockan och systrarna började bönen med ett mantra, det enda jag kunde förstå av mantra var ”välsignad Maria vår moder be för oss syndare”, det här mantrat upprepades flera gånger så att det blev väldigt tråkigt till slut.

Eftersom jag tappade intresset av att hör mantran så kollade jag i kapellet, och insåg att framför oss fanns altaret som hade ett stenbord med två tända ljus på, till höger var systrarna och till vänster fanns en staty utav Maria.

När de var klara med mantra började systrarna sjunga istället, vet inte riktigt vad de sjöng men de upprepade sångerna också så att det blev väldigt tråkigt.

Mantra och sång var slut efter ungefär en timme, därefter gick vi till kapprummet för att klä på oss och lämna klostret. Alla var glada att lämna stället och det ända vi tänkte på var vad ska vi käka till middag.

Som jag skrev tidigare så tyckte jag från början att det kommer bli en intressant upplevelse men efter besöket så blev jag väldigt besviken att det var väldigt tråkigt att jag bara ville gå därifrån efter tio minuter och det kan bero på att vi inte fick vara med i bönen utan vi var helt tysta och lyssnade på dem istället.

Jag blev även jätte besviken på mina föräldrar som hade berättat bra saker om kloster och hur det är att besöka ett sådant ställe och t.o.m. bo där, men därefter tänkte jag att det kan vara olika i varje kloster och i olika länder.