Elin Lärkfors - Besöksrapport, Buddhistiskt Tempel Narita-san Shinshou-ji

Buddhistiskt tempel

I april år 2013 besökte jag ett buddhistiskt tempel i centrala Narita, Chiba i Japan. Templet kallas Narita-san Shinshou-ji (成田山新勝寺) och är beläget i Narita, en timme från Tokyo, Japans huvudstad. Besöket ägde rum under vår språkstudieresa, en två veckors lång vistelse i landet. Med på resan och besöket var min klass och min lärare i japanska.

Buddhismen är, enligt mig, en väldigt spännande, innehållsrik och filosofisk religion. Jag har alltid haft beundran och vördnad för buddhismen som religion eftersom den väcker ett intresse hos mig som ingen annan religion gör.

Besöket till templet var planerat av min lärare som en del av studieresan. Om det inte hade ingått hade jag besökt ett tempel på eget initiativ om möjligheten funnits. Jag älskar att lära mig om och ta del av främmande språk, kulturer, sedvanor och värderingar. När jag var i Japan ville jag naturligtvis ta del av så mycket som möjligt för att grunda en gedigen uppfattning och förståelse för det japanska folket och deras sätt att utöva religionen. Ett buddhistiskt tempel var en utmärkt plats för att iaktta och själv bli en del av helheten.

Längs tempelområdet slingrade sig en mur. Synen av området från utsidan vad magnifik. Jag hade aldrig sett något liknande! De höga byggnaderna fick mig att känna mig så liten. Den stora ingången var en gigantisk, utsmyckad träbyggnad med pelare och mönster i guldtext. Gången till andra sidan gick rakt igenom byggnaden. Hela tempelområdet i helhet var stenbelagt och prytt med grönska, statyer och olika sorters tempelbyggnader. En stenbelagd väg ledde fram till en stentrappa med ännu en ingång. Där ovan fanns en damm med koi-fiskar och vilda sköldpaddor. Vägen gick vidare, över en bro och fram till ännu en stentrappa. Längs branten på båda sidorna av trappan fanns gravstenar och ovanför branten fanns huvudtemplet i vilket ceremonin ägde rum.

Lokalen där verksamheten pågick var otroligt vacker, stor och mäktig. Det var högt tak, öppen golvyta för åskådare att sitta på samt utsmyckningar i form av tyger i olika färger och mönster längs väggar och tak.

Närvarande vid ceremonin var buddhistiska munkar och lärlingar klädda i olika enfärgade livklädnader. Utöver dem närvarade åskådare som satt avslappnat på knä med uppmärksamheten riktad mot munkarna. Ritualen som vi fick bevittna kallas ”Ogomataki” och går ut på att bränna träbrädor som människor har skrivit sin önskning på. Syftet med detta är att rena sinnet och att be för att önskningen ska gå i uppfyllelse. "Ogoma" är namnet på träbrädan som önskningen skrivs på och "taki" betyder att elda upp någonting. Vi var, om tur var, inte med på hela ceremonin eftersom den pågick väldigt länge. Redan efter en kort stund uppstod smärta i benen p.g.a. svag blodtillförsel. Jag förstår inte hur japaner kan sitter på knä så länge. Förutom det var det en häpnadsväckande upplevelse. Atmosfären under ceremonin var lugn. Salen fylldes vid vissa tillfällen av ljud i form av tal, sång och trumslag. En av munkarna läste ett mantra. Innebörden var att stilla sinnet och försonas med filosofin som är kopplad till mantra.

Jag upplevde besöket som ett stort privilegium. Det var oerhört spännande och givande eftersom jag fick en inblick i hur buddhismen utövas i tempel. Verksamheten var både mäktigt och lugnande för själen. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mitt besök är att buddhister i helhet är väldigt fridfulla, respektfulla, harmlösa och välvilliga. Även fast vi inte var buddhister var vi varmt välkomna att delta i ceremonin.

Jag ser detta besök som en lärorik och värdefull erfarenhet som jag kommer bära med mig genom livet.