Drönarkrig!
av Johan SA12SA
av Johan SA12SA
Bakgrund
Drönare är namnet på ett förarlöst flygplan, på engelska heter den UAV (Unmanned Aerial Vehicle). Först och främst används drönare för spaningsuppdrag i militären. En drönare är oftast utrustade med TV-kameror, infrarödskannrar eller vanliga kameror. Drönaren som farkost är relativt liten. Drönarens storlek, uthållighet och räckvidd gör den till ett optimalt verktyg för spaningsuppdrag. Drönare kan styras av satellitnavigering, tröghetsnavigering eller av en pilot. En pilot kan sitta på andra sidan jordklotet och styra drönaren från dess uppdragsplats.
Drönaren utvecklades i början av 80-talet av Israel. Syftet med utveckling var att ta fram ett förarlöst spaningsplan. Med åren utvecklades drönaren till att klara av beväpnade operationer. De nya drönarna heter på engelska UCAV (unmanned combat aerial vehicle). Dessa nya drönare är till skillnad från de tidigare till för att orsaka vedergällning med markmålsrobotar och inte för spaning. Drönaren började dock användas i stor utsträckning först i kriget med terrorn, lett av USA. Drönarens användningsområde är och har varit framför allt i Afghanistan och Pakistan. Drönare har i takt med dess ökade användning fått stor uppmärksamhet i media. Enorm kritik har riktats mot det mycket omoraliska sätt att strida på som drönaren utgör.[1]
Drönaren utvecklades i början av 80-talet av Israel. Syftet med utveckling var att ta fram ett förarlöst spaningsplan. Med åren utvecklades drönaren till att klara av beväpnade operationer. De nya drönarna heter på engelska UCAV (unmanned combat aerial vehicle). Dessa nya drönare är till skillnad från de tidigare till för att orsaka vedergällning med markmålsrobotar och inte för spaning. Drönaren började dock användas i stor utsträckning först i kriget med terrorn, lett av USA. Drönarens användningsområde är och har varit framför allt i Afghanistan och Pakistan. Drönare har i takt med dess ökade användning fått stor uppmärksamhet i media. Enorm kritik har riktats mot det mycket omoraliska sätt att strida på som drönaren utgör.[1]
Drönare började användas i sin nuvarande form i USAs ”krig mot terrorn”. Kriget mot terrorn inleddes nio dagar efter attackerna på World Trade Center i New York som en motoffensiv mot terroristorganisationer och personer. Drönare är väldigt effektivt i sin stridsteknik och blev väldigt snabbt ett viktigt verktyg för USAs framsteg i kriget mot terrorn. Drönare kan rycka ut snabbt, bestyckas med tunga vapen, vara ute i fält länge, men viktigast av allt är att de kan styras från andra sidan jordklotet. Egenskaperna talar för sig själv, drönaren är ett fantastiskt verktyg att döda med. Framförallt Afghanistan, Irak och Pakistan har drabbats av drönares konsekvenser.
Med årens gång under 2000-talet började kriget mot terrorn kritiseras enormt. Bakgrunden till kriget och sättet det streds på ansågs vara mycket omoraliskt och fel av media och en stor del av det amerikanska folket. Därför hade Barrack Obama som vallöfte att dra sig ur Afghanistan och avsluta kriget mot terrorn. Trots det fortsatte drönarattackerna och pågår än idag. Fram till början av 2015 beräknades att omkring 4000 personer ha dödats av drönare. Kritiken mot drönarens ineffektivitet har ökat markant och det omoraliska sättet drönare tar liv på är enligt många brutalt.[2]
Med årens gång under 2000-talet började kriget mot terrorn kritiseras enormt. Bakgrunden till kriget och sättet det streds på ansågs vara mycket omoraliskt och fel av media och en stor del av det amerikanska folket. Därför hade Barrack Obama som vallöfte att dra sig ur Afghanistan och avsluta kriget mot terrorn. Trots det fortsatte drönarattackerna och pågår än idag. Fram till början av 2015 beräknades att omkring 4000 personer ha dödats av drönare. Kritiken mot drönarens ineffektivitet har ökat markant och det omoraliska sättet drönare tar liv på är enligt många brutalt.[2]
Kritik mot drönaren
Juan Flores riktar kritik mot drönarkrigsföringen i artikeln ”USA:s drönarkrig har dödat över tusen oskyldiga” (DN 2014-12-07). Flores inleder artikeln med att skriva ” USA:s drönarattacker kritiseras i en ny rapport för att slå blint mot civila. Sju attacker krävdes för att döda en utpekad terrorledare – med många civila offer som följd.”. Flores fortsätter ”Sammanlagt kan attackerna mot 41 personer på USA:s ”dödslista” ha krävt över 1100 liv, enligt en undersökning som människorättsorganisationen Repreieve publicerat. Ändå kan flera av de 41 personerna fortfarande vara vid liv.”
Juan Flores riktar främst kritiken mot drönares ineffektivitet och dess vårdslösa användande. Flores kritiserar även USA för att för att strida på ett sätt som de anser ger dem belägg att döda hundratals oskyldiga människor med drönare för att slå ut någon enstaka misstänkt terrorist. [3]
I artikeln ”USA: Drönarattacker i Pakistan folkrättsbrott” skriven av Elisabeth Löfgren (Amnesty International 2013-10-22) riktas kritiken främst mot USA. Löfgren skriver ”USA har gjort sig skyldigt till rättsstridigt dödande i Pakistan genom drönarattacker, av vilka vissa kan utgöra krigsförbrytelser”. Hon fortsätter med att skriva ”Sekretessen kring drönarprogrammet ger USA-administrationen tillåtelse att döda, långt bortom domstolarnas och folkrättens räckvidd”. Elisabeth Löfgren menar att USA måste offentliggöra de attacker som genomförs med drönare. I nuläget är alla attacker hemlighetsstämplade som gör att det finns ett stort mörkertal med civila offer som inte offentliggörs.
Löfgren fortsätter sin kritik i artikeln ”Boende berättade för Amnesty International att de inte vågade anmäla övergrepp från väpnade grupper till lokala myndigheter på grund av rädsla för vedergällningar (…) den pakistanska regeringen vidhåller att den motsätter sig det amerikanska drönarprogrammet, uttrycker Amnesty International oro över att Pakistan och även andra länder, inklusive Australien, Tyskland och Storbritannien, kan ha assisterat USA i att utföra attacker och begå människorättsbrott. (…) Amnesty International uppmanar de amerikanska och pakistanska myndigheterna att offentliggöra fakta och rättsliga grunder för drönarattackerna och att omedelbart inleda grundliga utredningar kring dödsfall på grund av attackerna. (…) Amnesty uppmanar också det internationella samfundet att motsätta sig amerikanska drönarattacker och annat dödligt våld som strider mot folkrätten och uppmana USA och Pakistan att vidta åtgärderna ovan.”
Den viktigaste delen av Löfgrens kritik mot drönarattacken är mängden information USA med allierade undanhåller om genomförda drönarattacker. Något som oroar Löfgren är de svaga krav på sanningen om drönarattackerna från internationellt håll mot USA. Är det så att USA bryter mot folkrätten[4] ska de ställas inför rätta för det, precis som vilket annat land som helst. [5]
I artikeln ”USA: Drönarattacker i Pakistan folkrättsbrott” skriven av Elisabeth Löfgren (Amnesty International 2013-10-22) riktas kritiken främst mot USA. Löfgren skriver ”USA har gjort sig skyldigt till rättsstridigt dödande i Pakistan genom drönarattacker, av vilka vissa kan utgöra krigsförbrytelser”. Hon fortsätter med att skriva ”Sekretessen kring drönarprogrammet ger USA-administrationen tillåtelse att döda, långt bortom domstolarnas och folkrättens räckvidd”. Elisabeth Löfgren menar att USA måste offentliggöra de attacker som genomförs med drönare. I nuläget är alla attacker hemlighetsstämplade som gör att det finns ett stort mörkertal med civila offer som inte offentliggörs.
Löfgren fortsätter sin kritik i artikeln ”Boende berättade för Amnesty International att de inte vågade anmäla övergrepp från väpnade grupper till lokala myndigheter på grund av rädsla för vedergällningar (…) den pakistanska regeringen vidhåller att den motsätter sig det amerikanska drönarprogrammet, uttrycker Amnesty International oro över att Pakistan och även andra länder, inklusive Australien, Tyskland och Storbritannien, kan ha assisterat USA i att utföra attacker och begå människorättsbrott. (…) Amnesty International uppmanar de amerikanska och pakistanska myndigheterna att offentliggöra fakta och rättsliga grunder för drönarattackerna och att omedelbart inleda grundliga utredningar kring dödsfall på grund av attackerna. (…) Amnesty uppmanar också det internationella samfundet att motsätta sig amerikanska drönarattacker och annat dödligt våld som strider mot folkrätten och uppmana USA och Pakistan att vidta åtgärderna ovan.”
Den viktigaste delen av Löfgrens kritik mot drönarattacken är mängden information USA med allierade undanhåller om genomförda drönarattacker. Något som oroar Löfgren är de svaga krav på sanningen om drönarattackerna från internationellt håll mot USA. Är det så att USA bryter mot folkrätten[4] ska de ställas inför rätta för det, precis som vilket annat land som helst. [5]
Moral och etik
Det finns olika sätt att se på användandet av drönare. Det kan anses vara högst omoraliskt och etiskt fel att ta ett liv av en annan människa med ett radiostyrt flygplan styrt från andra sidan jorden. För att utveckla mitt resonemang kring drönare och etik tänker jag utgå från hur sinnelagsetiker, pliktetiker och konsekvensetiker resonerar samt ta upp olika moraliska synsätt.
Sinnelagsetiker
En sinnelagsetiker skulle i fallet med användandet av drönare tycka att användandet är berättigat. Det beror på att anledningen och tanken bakom användandet av drönare är god. Drönare används i syfte för att bekämpa en världsomfattande terrorism, vilket gör att användandet är av god avsikt och är därför helt okej att använda.
Pliktetiker
En pliktetiker skulle endast använda drönare ifall att användandet inte bryter mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Själva användandet av drönaren är tillåtet, vilket gör den okej att använda. Att bryta mot allvarliga regler och överenskommelser med drönaren är däremot helt förkastat enligt pliktetiker. Drönare får endast användas om den används inom de ramar som finns för den.
Konsekvensetiker
En konsekvensetiker skulle endast i detta fall med drönare titta på vad resultatet av användandet blir. Blir konsekvensen att USA med dess allierade besegrar terrorism med hjälp av drönare skall man absolut fortsätta använda dem. Blir konsekvensen däremot som verkligheten visar att drönare är oerhört ineffektiva, orsakar enorma skador på samhällen och infrastruktur samt tar livet på tusentals oskyldiga människor så är drönare helt fruktansvärda.
Moral
Det finns olika moraliska synsätt att se på användandet av drönare. Det kan anses högst omoraliskt att det är tillåtet för en person att sitta bakom ett par spakar och med tillåtelse mörda oskyldiga människor på andra sidan jorden. Samtidigt kan man tycka att personen i fråga endast gör sitt jobb, och att drönare endast är en modern form av krigsföring. Men i slutändan går det aldrig att berättiga mördandet av oskyldiga människor. Det spelar ingen roll om det sker med ens bara händer eller med hjälp av en drönare på andra sidan jorden.
